Finns det lämpliga skogar för plockhuggning?

Det skrivs just nu mycket om svensk skogsskötsel och särskilt mycket om alternativ till kalhyggesbruket. Plockhuggning är ett av alternativen och metoden resulterar i skogar med träd i alla storlekar, så kallade fullskiktade skogar. Det framförs dock ofta att det finns mycket få bestånd i Sverige som går att sköta ekonomiskt med plockhuggning eftersom man tidigare har låggallrat, alltså tagit bort de mindre träden som kunde legat till grund för det nya beståndet och låtit de större träden växa vidare, vilket skapat bestånd med träd i ungefär samma storlek. Låggallring är motsatsen till det man gör vid plockhuggning då man istället höggallrar, alltså att man avverkar de större träden i ett bestånd.

Att lämpliga bestånd för plockhuggning skulle vara få har visat sig inte stämma. I en finsk studie framgår att 80% till 90% av beståndstyper representativa för Finland är mer lönsamma att höggallra än att kalavverka. Skogsbruket i Sverige liknar det i Finland, därför kan man anta att det är en liknande andel i Sverige och att majoriteten av skogarna i Sverige är mer lönsamma att avverka genom plockhuggning.

Den finska studien har bedömt beståndens lämplighet för plockhuggning genom att titta helt förutsättningslöst och utifrån vad som är mest ekonomiskt lönsamt föreslå en åtgärd eller låta beståndet växa vidare. Åtgärden kan antingen vara kalavverkning eller höggallring. Det man tittar på är flera olika parametrar, bland annat beståndets grundyta, medeldiameter och skogsägarens avkastningskrav.

Är du som skogsägare intresserad av att veta om din skog är mer ekonomiskt lönsam att plockhugga? Hör av dig till oss så hjälper vi dig med bedömningen!