Gå direkt till innehåll

Ekonomisk jämförelse kalhygge och plockhuggning

Vilket skogsbruk är egentligen mest lönsamt av kalhyggesbruk eller plockhuggning? Frågan är högaktuell när virkespriserna stiger och många skogsägare vill veta hur de kan kombinera god ekonomi med långsiktigt hållbart skogsbruk. Den här artikeln går igenom ett konkret räkneexempel för att belysa skillnaderna.

2 minuters läsning· Publicerad 4 sep. 2025

En skogsväg i Småland på sommaren.

De senaste åren har bjudit på stigande virkespriser och bara sedan 2017 har timmerpriserna fördubblats från 500 kr/m3fub till 1000 kr/m3fub genomsnittligt i landet. Det gör en ekonomisk jämförelse intressant mellan kalhygge, där intäkterna huvudsakligen kommer vid en tidpunkt, och en plockhuggning där intäkterna är löpande. 

Ekonomiska jämförelser mellan olika skogliga åtgärder genomförs generellt sett genom så kallade nuvärdesberäkningar. Nuvärdesberäkningar innebär att man genom en alternativränta (alternativ investering) räknar på olika investeringsalternativ i syfte att fastställa det alternativ som är mest lönsamt just nu. Grundtanken är att pengar nu är bättre än pengar senare på grund av det blir ofta plockhuggning mer lönsamt vid jämförelse med kalhyggesbruk eftersom intäkterna kommer med tätare mellanrum. 

Det kan ändå vara intressant att göra en ekonomisk jämförelse i absoluta tal, vilket vi tittar närmare på nedan. 

Ett tänkbart scenario med de rådande virkespriserna 2017 är följande:

Skogsägare A gör ett kalhygge på 10 ha med ett virkesförråd per ha på 270 m3sk. Uttaget blir 2180 m3fub med en drivningskostnad på 196.222 kr och efterföljande markberedning/plantering kostar ytterligare 90.000 kr. Avverkningsnettot blev då 584.598 kr beräknat utifrån en timmerandel på 50 %.    

Skogsägare B gör en plockhuggning av samma bestånd med ett uttag om 30 % av virkesförrådet dvs. 688 m3fub. Drivningskostnaden blev 113.520 kr. Avverkningsnettot blev 226.696 kr beräknat utifrån en timmerandel på 70 %. 

Skogsägare A beställer sedan 2025 en röjning av de 10 ha som kalhuggits till en kostnad om 33.000 kr. 

Skogsägare B gör sedan 2025 ett andra uttag (30%) i samma bestånd på 480 m3fub. Drivningskostnaden blev 70.000 kr. Avverkningsnettot blev 401.812 kr beräknat utifrån en timmerandel på 70 %. 

Utöver att skogsägare B som plockhugger har lägre kostnader och högre intäkter kommer denne också att ha kvar 40 % av virkesförrådet för framtiden. Träden som lämnas kvar kommer också vid en rätt utförd plockhuggning med Hyggligt ha en bra värdetillväxt eftersom vi alltid ser till att spara de träd med störst potential. 

Netto, skogsägare A under tidsperioden 2017-2025: 550.603 kr. Uttag: 2180 m3fub. 

Netto, skogsägare B under tidsperioden 2017-2025: 628.508 kr. Uttag: 1168 m3fub.  

Sammanfattningsvis visar exemplet att plockhuggning kan ge ett högre ekonomiskt netto under samma tidsperiod, samtidigt som ett värdefullt virkesförråd står kvar. För många skogsägare kan det därför vara både en mer lönsam och hållbar strategi än traditionellt kalhyggesbruk.

Ditt netto vid avverkning (per hektar)

0 kr*

250 m3sk

*Avverkningsnettot är inget garanterat värde. Beräkningen är baserad på en frisk grandominerad skog i södra Sverige.

Räkna på din skog

Vill du ha en mer exakt uppskattning baserad på din skog? Klicka på knappen nedan och fyll i upgifter om ditt bestånd, så återkommer vi med ett uppskattat avverkningsnetto.

Räkna på din skog