# Hyggligt > Hyggligt gör hyggesfritt skogsbruk enkelt genom datadriven analys, planering och avverkning. Hyggligt är ett svenskt teknikbolag som utvecklar mjukvara och tjänster för precisionsskogsbruk. Företagets metod, centrerad plockhuggning, kombinerar LiDAR-baserad datainsamling med drönare, AI-driven trädanalys och ekonomisk optimering för att göra hyggesfritt skogsbruk lönsamt och skalbart. Hyggligt erbjuder hela kedjan — från digital skogsinventering på trädnivå, till avverkningsplanering med forskningsbaserat trädurval, till avverkning med lokala entreprenörer. Tjänsterna riktar sig till skogsägare, förvaltare och entreprenörer i Sverige. Webbplatsen hyggligt.se innehåller information om bolagets tjänster, en kunskapsbas med artiklar om hyggesfritt skogsbruk, en ordlista med skogsbrukstermer och pressmeddelanden. ## Tjänster --- ### [Digital skogsinventering och analys](https://www.hyggligt.se/skogsinventering) *Uppdaterad: 2025-03-24* Få en tydlig och detaljerad bild av skogen på trädnivå. Vi hjälper skogsägare och förvaltare att kartlägga bland annat trädslag och volymer – så att ni kan fatta smarta beslut för ett lönsamt och hållbart skogsbruk. ###### Steg 1 ## Datainsamling Vi flyger med en drönare utrustad med en [LiDAR](/ordlista/lidar)-skanner, vilket innebär att skogen skannas med laser. Det vi får är ett så kallat punktmoln som bildar en digital tvilling av skogen där det går att urskilja vilka punkter som exempelvis formar träd och vilka som formar marken. ###### Steg 2 ## **Analys på trädnivå** Vi analyserar den digitala tvillingen vi fått från drönarflygningen för att få ut höjd, diameter, volym och grundyta på varje träd i skogen. Vi kan också få ut en tillförlitlig trädslagsfördelning både fördelat på antal stammar och volym. På förfrågan har vi även möjlighet att utifrån datan visa på sådant som indikerar naturvärden, exempelvis stående och liggande död ved. ###### Steg 3 ## **Visualisering och statistik** Vi tillhandahåller en rapport och ett kartverktyg där du kan se och använda informationen om skogen. Informationen kan exempelvis användas för skogliga åtgärder, planering eller värdering av fastigheten. ## Varför ska man göra en skoglig inventering? En noggrann inventering ger dig en aktuell bild av din skog, vilket gör det enklare att: **Få ut mer av din skog** – Optimera skogsbruket och säkerställ att varje avverkning ger bästa möjliga resultat. **Planera för framtiden** – Skapa långsiktiga strategier baserade på fakta och data. **Identifiera risker i tid** – Upptäck sjukdomar, skador och skadedjursangrepp innan de blir kostsamma problem. #### Vanliga frågor **Vad kostar det att göra en inventering av skogen?** Kostnaden beror på var i landet skogen finns och hur stora arealer det rör sig om. Hör av dig så tar vi fram en kostnadsfri offert för just ditt bestånd! **Vilken typ av skog passar detta för?** Vi kan analysera alla typer av bestånd. **Hur skiljer sig Hyggligts digitala inventering från andra aktörer?** De flesta andra aktörer gör en inventering från marken på slumpvis utvalda provytor, vilket ger viss information, så som medelvärden på virkesförråd och brösthöjdsdiameter. Vår inventering sker uppifrån med drönare vilket gör att man både får en övergripande bild och detaljerad information om varje enskilt träd med hjälp av LiDAR-skanningen, vilket gör att vår uppskattning har högre noggrannhet än de flesta andra alternativen på marknaden. **Hur ofta bör jag göra en inventering av min skog?** De flesta skogsbruksplaner sträcker sig över tio år, vilket historiskt har varit tillräckligt för att vara uppdaterad om sin skog. Det sker dock mycket just nu i och med ett förändrat klimat, vilket gör att man bör uppdatera sig oftare om tillståndet i skogen. Framförallt med tanke på alla skogsskador som blir allt vanligare. **Kan ni komplettera er digitala inventering med besök i fält?** Vi kan göra det beroende på var skogsbeståndet finns i landet. **Hur levereras resultatet av inventeringen?** Vi levererar datan både som en webblänk som du kan besöka och även som pdf med mer övergripande information. **Resulterar skogsinventeringen i en skogsbruksplan?** Vår skogsinventering resulterar inte i en skogsbruksplan. Det kan dock användas som ett underlag för att sedan ta fram en skogsbruksplan. Vi har ett kontaktnät av planläggare som kan hjälpa till att ta fram en skogsbruksplan anpassad för hyggesfritt skogsbruk i de flesta områden i landet. --- ### [Hyggesfri avverkning med plockhuggning](https://www.hyggligt.se/hyggesfri-avverkning) *Uppdaterad: 2025-08-26* Vi hjälper skogsägare att avverka lönsamt och hyggesfritt. Vår metod består av en digital inventering av beståndet, ekonomiskt optimerad avverkningsplan och avverkning med lokala entreprenörer. ## Centrerad plockhuggning med Hyggligtkonceptet Det som gör centrerad plockhuggning unikt i jämförelse med andra hyggesfria avverkningsmetoder är att trädurvalet är forskningsbaserat. Vi kombinerar det med vår effektiva datainsamling och analys för att sedan presentera trädvalet i ett kartverktyg åt skördarförare, vilket i kombination gör plockhuggning enkelt och effektivt. [Vad är centrerad plockhuggning?](/artiklar/vad-ar-centrerad-plockhuggning) [Läs mer om Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet) ###### Steg 1 ## Datainsamling Vi flyger med en drönare utrustad med en [LiDAR](/ordlista/lidar)-skanner, vilket innebär att skogen skannas med laser. Det vi får är ett så kallat punktmoln som bildar en digital tvilling av skogen där det går att urskilja vilka punkter som exempelvis formar träd och vilka som formar marken. ###### Steg 2 ## Analys och optimering på trädnivå När vi fått in datan från drönarflygningen analyseras den i våra egenutvecklade mjukvaror. Först körs datan i en bildigenkänningsmodell för att identifiera trädarter. Därefter i en mjukvara för att ta fram höjd, diameter och volym för varje enskilt träd. Vi får även ut grundytan i skogen och runt varje träd. Efter det kör vi urvalsalgoritmen på den analyserade datan. ###### Steg 3 ## **Visualisering och statistik** Vi tillhandahåller en rapport och ett kartverktyg där förvaltare kan se och använda informationen om sin skog. Informationen kan exempelvis användas för skogliga åtgärder eller planering. #### Vanliga frågor **Vilka skogar och marktyper passar för Hyggligts metod centrerad plockhuggning?** Centrerad plockhuggning passar i alla produktionsskogar men strukturen på utgångsbeståndet avgör ifall det är det lönsammaste alternativet direkt från första åtgärd. Är skogen lämplig att bedriva skogsbruk i är den lämplig även för plockhuggning. Skiktad skog kan växa och optimeras överallt men det finns beståndstyper där en försiktig omställning till plockhuggning krävs vilket sänker lönsamheten under omställningsperioden. Framför allt är metoden välanpassad för skogar där både lönsamhet och mångfald ska gynnas på lång sikt. **Blir avverkningskostnaden högre jämfört med trakthyggesbruk?** Drivningskostnaden blir oftast högre vid en plockhuggning jämfört med kalhuggning, men oftast i samma nivå som en andragallring. Beroende på hur grova träden är kan det ibland krävas en slutavverkningsskördare istället för en andragallringsmaskin, men i stort sett kan man räkna med kostnader utifrån en andragallring. Kostnaden per avverkad kubikmeter beror främst på uttagsstorleken och hur grov medelstammen är. När uttagsprocenten är lägre än 30 % får man räkna med att kostnaderna ökar lite grann. Den högre avverkningskostnaden vägs dock upp i en fullskiktad skog av att uttaget inriktas mot träd i värdefulla timmerdimensioner som ger ett högt intäktsnetto. **Vilka entreprenörer använder ni er av?** Avverkningen genomförs av lokala entreprenörer nära din skog. Vår målsättning är att alltid samarbeta med lokala företag med erfarenhet av plockhuggning. Virket säljs sedan via Treebula, om skogsägaren eller entreprenören inte har några andra önskemål. **Jag har en egen entreprenör och/eller vill sälja virket själv. Kan Hyggligt ändå hjälpa mig med analys och trädval?** Ja, absolut! **Behöver man avverkningsanmäla med Hyggligts avverkningsmetod?** Trots att det är en hyggesfri metod kan man i vissa fall behöva avverkningsanmäla. Det beror på om den kvarvarande skogen blir så pass gles att den räknas som en föryngringsavverkning i skogsvårdslagen. Det regleras i skogsvårdslagen (1979:429). **Vad använder ni er av för maskiner vid avverkning?** Maskintypen styrs av medelstammen och avståndet mellan stickvägarna. Normalt rekommenderar vi fyra meter breda stickvägar och ett avstånd på 20 meter mellan vägarna. Då är det oftast idealiskt med en andragallringsskördare så länge trädens stubbdiametrar inte går så mycket över 50 cm. Är det riktigt grov skog kan det vara bättre med en slutavverkningsmaskin. Vad gäller skotare rekommenderar vi ofta de mindre modellerna för att minska risken för markkompaktering och körskador på kvarvarande skog. Men viktigare än själva maskinvalet är duktiga förare som tar hänsyn till markens bärighet och kvarvarande skog. Det är viktigt att grenarna som kvistas används som underlag att köra på för att minimera markkompaktering. --- ### [Avverkningsplanering för plockhuggning](https://www.hyggligt.se/planeringsverktyg) *Uppdaterad: 2025-09-09* Vi hjälper förvaltare att planera och avverka skog genom centrerad plockhuggning. Vår planering och trädurval är optimerad för att vara hållbart och ekonomiskt långsiktigt. ## Centrerad plockhuggning med Hyggligtkonceptet Det som gör centrerad plockhuggning unikt i jämförelse med andra hyggesfria avverkningsmetoder är att trädurvalet är forskningsbaserat. Vi kombinerar det med vår effektiva datainsamling och analys för att sedan presentera trädvalet i ett kartverktyg åt skördarförare, vilket i kombination gör plockhuggning enkelt och effektivt. [Vad är centrerad plockhuggning?](/artiklar/vad-ar-centrerad-plockhuggning) [Läs mer om Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet) ## Datainsamling med drönare Vi flyger med en drönare utrustad med en [LiDAR](/ordlista/lidar)-skanner, vilket innebär att skogen skannas med laser. Det vi får är ett så kallat punktmoln som bildar en digital tvilling av skogen där det går att urskilja vilka punkter som exempelvis formar träd och vilka som formar marken. ## Analys och optimering på trädnivå När vi fått in datan från drönarflygningen analyseras den i våra egenutvecklade mjukvaror. Först körs datan i en bildigenkänningsmodell för att identifiera trädarter. Därefter i en mjukvara för att ta fram höjd, diameter och volym för varje enskilt träd. Vi får även ut grundytan i skogen och runt varje träd. Efter det kör vi urvalsalgoritmen på den analyserade datan. #### Vanliga frågor **Vilka skogar och marktyper passar för Hyggligts metod centrerad plockhuggning?** Centrerad plockhuggning passar i alla produktionsskogar men strukturen på utgångsbeståndet avgör ifall det är det lönsammaste alternativet direkt från första åtgärd. Är skogen lämplig att bedriva skogsbruk i är den lämplig även för plockhuggning. Skiktad skog kan växa och optimeras överallt men det finns beståndstyper där en försiktig omställning till plockhuggning krävs vilket sänker lönsamheten under omställningsperioden. Framför allt är metoden välanpassad för skogar där både lönsamhet och mångfald ska gynnas på lång sikt. **Behöver man avverkningsanmäla med Hyggligts avverkningsmetod?** Trots att det är en hyggesfri metod kan man i vissa fall behöva avverkningsanmäla. Det beror på om den kvarvarande skogen blir så pass gles att den räknas som en föryngringsavverkning i skogsvårdslagen. Det regleras i skogsvårdslagen (1979:429). **Ger centrerad plockhuggning sämre volymtillväxt jämfört med trakthyggesbruk?** Det korta svaret är nej, eller möjligen marginellt. Men innan vi svarar på det så är det viktigt att säga att god lönsamhet i första hand bygger på att den tillväxt som finns hamnar i de lönsammaste stammarna, vilket är grova träd av bra kvalité. Om tillväxten maximeras leder det till klenare stammar, dyrare avverkningskostnader och att fler träd självdör. När man jämför volymtillväxt brukar det vara medeltillväxt som man menar. Medeltillväxten anger den genomsnittliga tillväxten i antal kubikmeter under en omloppsperiod. De forskningsresultat som finns gäller blädning i granskog, vilket i allmänhet innebär att det finns en högre andel grova träd. Majoriteten av dessa resultat visar att det inte finns någon skillnad mellan blädning och trakthyggesbruk, men det finns också en del studier som visar på lägre volymtillväxt för blädningen. Sammanfattningsvis, om det skulle finnas en påvisbar skillnad i volymtillväxten mellan plockhuggning och trakthyggesbruk så är den troligen inte särskilt stor. En viktig faktor som styr volymtillväxten för både skiktad och enskiktad skötsel är hur uttagen görs. Att rätt träd tas bort och att uttagen är lagom stora är i praktiken viktigare för en hög volymtillväxt än själva valet av metod eller hur stor volym som står kvar efter avverkningen. --- ### [Kartverktyg och förarstöd för skogsmaskiner](https://www.hyggligt.se/for-skogsmaskiner) *Uppdaterad: 2025-09-09* Ett kartverktyg och förarstöd för skogsmaskiner, utvecklat för att ge bättre beslutstöd i skogen. Extra värdefullt när du behöver hitta rätt träd, undvika känsliga områden eller följa en plan med hög precision. ## Rätt information, på rätt plats, vid rätt träd Föraren har tillgång till karta, position och visualiseringar i realtid. Det gör det enklare att följa planeringen och arbeta med hög precision när rätt träd och områden ska väljas ut eller undvikas. - Gränser, markfuktighet, terräng, träd och egna lager - Bättre stöd vid plockhuggning, gallring och precisionsarbete - Fristående system från maskinens ordinarie dator ## Kartapplikation eller komplett lösning Vår lösning finns i två nivåer. Använd kartverktyget i din befintliga dator eller surfplatta, eller välj en lösning med skärm och hårdvara för högre precision. ## Kartverktyg för arbete i skogen Nuvarande position kan visas tillsammans med relevanta kartlager, visualiseringar, planeringsunderlag och traktdirektiv. Filtrera och visa bara den information som behövs i stunden. #### Position och rörelse Nuvarande position, historisk position och aggregatets position #### Kartlager och analys Fastighetsgränser, markfuktighet, terrängmodell, naturhänsyn, virkesvolym och grundyta #### Planeringsunderlag Specifika träd, stickvägar, områden, kommentarer, egna raster- och vektorlager ## Exakt positionering av aggregatet När hög precision krävs kan lösningen kompletteras med en positionspuck på aggregatet som visar dess position på kartan i realtid. Det ger bättre precision än att enbart utgå från skördarens GPS. Det är särskilt värdefullt när specifika träd eller områden ska hittas, och när arbetet sker i hyggesfria och andra selektiva avverkningar. ## Koppla ihop planering och utförande Lösningen kan integreras med Hyggligts planeringsverktyg. Det gör att det som planeras innan avverkning, inklusive traktdirektiv och andra relevanta underlag, också kan visualiseras ute i skogen. - Rita och planera innan arbetet börjar - Visa traktdirektiv och samma underlag ute i fält - Anpassa vad som ska synas i kartan beroende på uppdrag - Skapa bättre samsyn mellan förvaltare, entreprenör och förare ## För entreprenörer, förvaltare och partners Hyggligts förarstöd kan användas av flera aktörer i samma kedja. Lösningen är användbar brett i skogsbruket, men särskilt stark i arbeten där precision och tydliga underlag är extra viktiga. ## Välj den lösning som passar ert arbetssätt Ni kan börja enkelt eller välja en mer komplett lösning beroende på hur mycket stöd och precision ni behöver. Vi hjälper gärna till att sätta ihop rätt upplägg utifrån maskinpark, användning och behov. #### Vanliga frågor **Fungerar lösningen bara för skördare?** Nej, grunden är ett kart- och visualiseringsstöd för arbete i skogen. Exakt upplägg beror på maskin och användning. I praktiken kräver kartappen en surfplatta med Android. Den går alltså lika bra att använda även utan skogsmaskin. **Måste man köpa hårdvara från Hyggligt?** Nej, det går att börja med endast mjukvaran/kartappen. För vissa användningsfall är det dock en fördel med en komplett lösning. **Kan lösningen användas tillsammans med planeringsunderlag?** Ja, lösningen kan kopplas ihop med Hyggligts planeringsverktyg så att relevant information, inklusive traktdirektiv, visualiseras ute i fält. **Hur exakt är positioneringen?** Det beror på vilken lösning som används och förutsättningarna i miljön. Med extern positionering av aggregatet blir precisionen betydligt bättre än om man bara utgår från maskinens GPS-position. **Hur fungerar skärmen i den kompletta lösningen?** Skärmen eller surfplattan används som ett fristående stöd i hytten. Den är inte beroende av maskinens ordinarie system och ger en separat yta för karta, visualiseringar och positionering. **Är lösningen knuten till en viss uppdragsgivare eller maskintillverkare?** Nej, lösningen är oberoende av uppdragsgivare och maskintillverkare och kan användas flexibelt i olika uppdrag och maskinmiljöer. **Vad behövs för att komma igång?** Det beror på vilken lösning ni väljer. För den kompletta lösningen behövs plats för skärm eller surfplatta i hytten, strömförsörjning och tillräcklig GPS-mottagning för den nivå av precision som efterfrågas. Vi går igenom maskin, montering och förutsättningar tillsammans med er. ## Artiklar --- ### [5 ekonomiska fördelar med att avverka hyggesfritt med Hyggligt](https://www.hyggligt.se/artiklar/fem-ekonomiska-fordelar-med-att-avverka-hyggesfritt-med-hyggligt) *Uppdaterad: 2025-04-18* Erik listar 5 ekonomiska fördelar med Hyggligtmetoden och berättar hur ett hyggesfritt skogsbruk kan påverka skogsbrukets lönsamhet positivt. Hyggesfritt skogsbruk ses av många som arbetsintensivt och olönsamt. Det kan kännas svårt som enskild skogsägare att bruka sin skog med hyggesfria metoder. Dels finns det ett kunskapsglapp i det svenska skogsbruket, men även för att arbetssättet skiljer sig från traditionella metoder. Men genomförs det hyggesfria skogsbruket på rätt sätt finns det många ekonomiska fördelar jämfört med [trakthyggesbruket](/ordlista/kalhyggesbruk), och vi menar att det i många fall blir betydligt mer lönsamt för skogsägaren. Med Hyggligt blir det dessutom enkelt! Här listar jag fem ekonomiska fördelar med att bruka sin skog med Hyggligt och vår metod för hyggesfri avverkning, [Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet). ## 1. Virke i bättre betalda sortiment Hyggligtmetoden tar hänsyn till en beräknad mogendiameter, samtidigt som virkesuttaget relateras till de aktuella virkespriserna och fokuseras på bättre betalda timmerdimensioner. Det betyder att varje träd i beståndet bedöms utifrån om det är mest lönsamt att avverka trädet idag, eller lämna trädet och låta det växa sig större till nästa avverkning. Ofta är träden i hyggesfria bestånd grövre än i traditionellt brukade skogar. Uttag av grövre träd gör att en större andel av de avverkade träden kan säljas som sågtimmer, vilket ger mer betalt för skogsägaren. Utöver det prissätts virke också utifrån kvalité, och där levererar till exempel hyggesfritt skötta tallskogar 25% timmer i första klass, jämfört mot 2-3% i trakthyggesskogar. Att fokusera uttaget av virke i bättre betalda sortiment innebär också att maskinföraren inte lägger någon kostsam tid på att ta ner träd som ändå inte ger bra betalt, vilket också kan kopplas till nästa fördel. ## 2. Minskade drivnings- och skogsvårdskostnader Det finns en generell uppfattning att hyggesfri avverkning tar längre tid än traditionella avverkningar. Det ligger dock i sakens natur att det med hyggesfritt skogsbruk inte avverkas lika stor volym, vilket betyder att tidsåtgången för [drivning](/ordlista/drivning), alltså maskinkörningen i skogen, minskar. Det är dock viktigt att poängtera att det är mer komplicerat att avverka hyggesfritt. Därför har vi tagit fram hjälpmedel till skördarförare som förenklar avverkningen. Med Hyggligt optimeras drivning genom att föraren känner till trädvalet på förhand och har hjälpmedel med sig i [skördaren](/ordlista/skordare) där träd som ska avverkas visualiseras på en skärm. Vi arbetar även med att utveckla hjälpmedel för optimering av körvägar och [stickvägar](/ordlista/stickvag) i förväg. Skogsvårdskostnaderna, alltså kostnader för markberedning, plantering och röjning, försvinner oftast helt när man tillämpar hyggesfritt skogsbruk, eftersom skogen föryngras naturligt genom [självföryngring](/ordlista/sjalvforyngring). Kostsamma gallringar blir heller inte nödvändiga, då konkurrerande träd avverkas kontinuerligt vid avverkningar med Hyggligtmetoden. Lönsamheten ökar alltså delvis genom att man minimerar ingreppen i skogen. ## 3. Bibehållet fastighetsvärde Skogsfastigheters marknadsvärde beror på en rad olika faktorer, bland annat markens produktionsförmåga, [virkesförråd](/ordlista/virkesforrad) och vägnät. När man genomför [slutavverkningar](/ordlista/slutavverkning) i kalhyggesbruket minskar skogsfastigheten drastiskt i värde eftersom skogen försvinner och virkesförrådet blir mindre. På en skogsfastighet som brukas hyggesfritt däremot finns det generellt sett ett större genomsnittligt virkesförråd än på en fastighet som brukas med kalhyggesbruk. Tillämpas hyggesfritt skogsbruk finns mycket av skogen kvar och fastigheten är värdefull även om delar av beståndet avverkats. Under de senaste 10 åren har både fastighetsvärdet (mätt i kronor per [m3sk](/ordlista/skogskubikmeter)) och virkespriserna stadigt ökat. Det här innebär att den som brukat sin fastighet med hyggesfria metoder har kunnat sälja virke till allt bättre priser och samtidigt sett värdet på sin fastighet öka kraftigt. ## 4. Jämnt flöde av intäkter Med hyggesfritt skogsbruk är återkommande uttag av virke en naturlig del av brukandet, därför blir också intäkterna återkommande. Avverkningar med hyggesfria metoder sker i 10-15 årsintervaller, vilket kan jämföras med slutavverkningarna i kalhyggesbruket som sker i intervaller om åtminstone 70-100 år. Skogsägare får med andra ord intäkter från sin skog betydligt oftare om man brukar skogen hyggesfritt, vilket leder till att man minskar flera ekonomiska risker. Priset på virke kan variera väldigt mycket. Så genom att avverka hyggesfritt och sälja sin skogsråvara oftare sprids riskerna kopplat till just virkespriser, men även inflation och höga drivningskostnader. Skogsägaren minskar också sina risker kopplade till skadedjursangrepp genom att kontinuerligt avverka. ## 5. Utnyttjande av ekosystemtjänster De nyttor som skogen kan ge samhället kallas för [ekosystemtjänster](/ordlista/ekosystemtjanster) och innefattar allt det som skogen kan bidra med. Idag utnyttjas inte skogens fulla potential, då det oftast enbart är virkesproduktion som prioriteras. Det är inte svårt för en skogsägare att värdera sin skog och få betalt för den i virkesmått mätt, men det är desto svårare för skogsägaren att få ersättning och värdera de andra ekosystemtjänsterna. När skogen brukas med kalhyggesmetoder blir följden att volymproduktion av virke gynnas medan de andra ekosystemtjänsterna missgynnas. Genom att istället bruka skogen hyggesfritt öppnas möjligheterna för att få alternativa inkomstkällor för sin skog. Exempelvis kolkrediter genom att binda koldioxid, ökad matproduktion, rekreation och ökad turistnäring. Gemensamt för dessa ekosystemtjänster är att de är beroende av biologisk mångfald i någon mån. ## Hyggesfritt med Hyggligt Oavsett vad som är viktigast med ditt skogsbruk för dig som skogsägare så finns det goda anledningar att testa hyggesfria metoder. Är du nyfiken på vad Hyggligt hade inneburit för dig och din skog? Gå till [Räkna på din skog](/rakna) och fyll i dina uppgifter, så återkommer vi med en uppskattning på vad det hade inneburit ekonomiskt! Du kan också [kontakta oss](/kontakt) direkt. --- ### [Bibehållet fastighetsvärde med hyggesfritt skogsbruk](https://www.hyggligt.se/artiklar/ekonomi/bibehallet-fastighetsvarde) *Uppdaterad: 2025-03-13* Vid kalhyggesbruk minskar skogsfastigheten drastiskt i värde vid avverkning, eftersom skogen försvinner. Tillämpas hyggesfritt skogsbruk finns skogen kvar och fastigheten är värdefull även om delar av beståndet avverkats. Skogsfastigheters marknadsvärde beror på en rad olika faktorer. Bland annat markens produktionsförmåga (bonitet), [virkesförråd](/ordlista/virkesforrad) och tillgänglighet (exempelvis vägnät). På en skogsfastighet som brukas hyggesfritt finns det generellt sett ett betydligt större genomsnittligt virkesförråd än på en fastighet som brukas med [kalhyggesmetoden](/ordlista/kalhyggesbruk).[1] Rött hus med vita knutar med utsikt över det småländska höglandet. ## Högre virkesförråd med hyggesfritt skogsbruk Det genomsnittliga virkesförrådet i Sverige 2022 utanför skyddade områden uppgick till 141 m3sk ([skogskubikmete](/ordlista/skogskubikmeter)r) per hektar[2], vilket får anses spegla kalhyggesbruket då hyggesfritt skogsbruk bedrivs på 2-3 % av skogsmarken.[3] I bestånd som brukas hyggesfritt bör virkesförrådet aldrig understiga 150 m3sk för att undvika minskad tillväxt.[1] Generellt sett ligger virkesförråden i hyggesfritt brukade bestånd betydligt högre än så. I södra Sverige omkring 250 m3sk, och i norra Sverige runt 200 m3sk.[4] Detta innebär att fastighetsvärdet kopplat till virkesförråd blir betydligt högre för fastigheter som brukas med hyggesfria metoder. ## Stadig ökning av fastighetsvärdet och virkespriserna I Ludvig & Co:s (tidigare LRF konsult) sammanställda mäklarstatistik för skogsfastigheter för 2022 framgår att fastighetsvärdet mätt i kronor per m3sk för södra Sverige ligger på 911 kr/m3sk. Prisutvecklingen har enligt samma rapport de senaste 10 åren varit upp 39%, och under samma tid har virkespriserna stadigt ökat. Det här innebär att den som brukat sin fastighet med hyggesfria metoder har kunnat sälja virke till allt bättre priser och samtidigt sett värdet på sin fastighet öka kraftigt. --- ### [Biologisk mångfald](https://www.hyggligt.se/artiklar/biologisk-mangfald) *Uppdaterad: 2025-03-13* Ett hyggesfritt skogsbruk är på alla sätt väsentligt bättre för den biologiska mångfalden än traditionella skötselmetoder. Begreppet biologisk mångfald har under senare år blivit frekvent använt men vad betyder det och vilken specifik betydelse har det i skogliga sammanhang? Den breda definitionen är “variationsrikedom bland levande organismer, vilket innefattar variation inom arter, mellan arter och ekosystem”.[1] Anledningen till att begreppet blivit så aktuellt på senare år är att forskning visar att den biologiska mångfalden minskar i de flesta livsmiljöer över hela jorden. I Sverige finns totalt 4746 rödlistade arter inkluderat samtliga livsmiljöer. Den svenska skogen är inget undantag från detta och läget är utomordentligt allvarligt då vi under 1900-talet, dvs. under den tid som kalhyggesbruket tillämpats, minskat populationen av ca. 1000 skogslevande arter så mycket att de numera är rödlistade.[2] Rödlistning av en art innebär att den kan vara nära hotad till nationellt utdöd. Inom forskningen har man kommit fram till att åtminstone ca. 400 av dessa arters tillbakagång kan kopplas direkt till kalhyggena medan de andra kan ha påverkats av en kombination av faktorer där kalhyggesbruket är en av faktorerna. I Sverige finns femton olika skogstyper men det är endast fjällbjörkskog som har gynnsam bevarandestatus. Fjällbjörkskog saknar kommersiellt värde för skogsbruket.[1] Den främsta orsaken till den nedåtgående trenden för biologisk mångfald i den svenska skogen är att många arter är beroende av skoglig kontinuitet, vilket innebär att de mår bra av att marken alltid är trädbevuxen. Denna kontinuitet kan kalhyggesbruket aldrig erbjuda eftersom alla träd tas bort en gång per omloppstid som kan variera från norr till söder mellan 70 och 130 år. Forskning visar att det tar betydligt längre tid än 100 år för att en skog ska utveckla komplexa ekosystem som gynnar den biologiska mångfalden optimalt. Utöver den störning det innebär att alla träd tas bort vid en och samma tidpunkt så planteras efter kalhuggningen oftast endast en trädart på platsen. Det här skapar en monokultur som ger artfattiga ekosystem, ensartade och instabila ekosystem som blir mycket känsliga för exempelvis skadegörare och stormar. I Sverige finns i internationell jämförelse väldigt lite formellt skyddad skog bara 6 procent ytterligare 5 procent är frivilligt avsatta områden. Anledningen till att Sverige sticker ut internationellt i det här sammanhanget är att man i och med 1993 års skogsvårdslag har velat kombinera brukande med naturvård. I denna lag framgår att produktionsmål och miljömål ska väga lika tungt då skogen brukas samt att frihet under ansvar ska prägla skogsbrukandet. Avsikten har alltså varit att man ska kunna bevara biologisk mångfald genom att en generell hänsyn tas vid allt skogsbrukande istället för att dela in marken i skyddad areal och brukad areal, vilket man gör i exempelvis Nya Zeeland och Australien.[3] Det här har dock inte fungerat i praktiken dels på grund av bristande vägledning i hur avvägningarna mellan produktions- och miljömål ska göras dels på grund av kalhyggesbruket i sig. Tittar man sedan närmare på var den formellt skyddade arealen finns så framgår att 40 procent ligger i eller i anslutning till fjällkedjan det gör att fjällbiotoper är överrepresenterade i den formellt skyddade arealen medan många andra av våra biotoper är kraftigt underrepresenterade.[1] Det finns alltså mycket lite naturskog som hyser hög biologisk mångfald i resten av Sverige. Dessa områden är små och starkt fragmenterade det utgör ett hot mot den biologiska mångfalden även i dessa skyddade områden eftersom de blir särskilt sårbara för slumpmässiga störningar såsom skogsbrand eller andra störningar. De ovan nämnda 5 procent som utgör frivilliga avsättningar kan markägaren alltid ändra skötselform till skötsel för produktionsmål och kalhugga skogen även om det skulle få följden att markägaren blir av med sin certifiering. Det är den här typen av mark som kallas naturvårdsmål orört (NO) eller naturvårdsmål med skötsel (NS) i skogsägarens skogsbruksplan och kan vid t.ex. ett ägarbyte omprioriteras till produktionsmål (PG). I den brukade skogen (produktionsmål) lämnas ofta så kallade hänsynsytor men forskning visar att dessa ytor är alltför små.[4] I studien kom man fram till att en hänsynsyta på 0,5 hektar är för liten och som jämförelse kan nämnas att i det privata skogsbruket är den genomsnittliga hänsynsytan 0,16 hektar stor. Idag finns stora målkonflikter i skogen mellan dem som å ena sidan vill bevara skogen och å andra sidan dem som vill bruka skogen. Det finns dock exempel på att man genom ett mer diversifierat skogsbruk lyckats minska målkonflikterna där ett av dem är Niedersachsen i Tyskland som övergått till ett mångfunktionalitetstänkande i förhållande till skogen.[3] Vi på hyggligt tror att en övergång till ett hyggesfritt skogsbruk skulle kunna mildra dessa konflikter i och med att miljömål och produktionsmål går hand i hand i hyggesfritt skogsbruk. Det menar vi mot bakgrund av att en skog som brukas hyggesfritt har en skoglig kontinuitet, får en naturlig blandning av trädarter och naturlig föryngring samt ger avkastning. Dessa tre faktorer gör att hyggesfritt skogsbruk är avsevärt bättre för den biologiska mångfalden samtidigt som den ger en god avkastning till och med bättre än kalhyggesbruket. Forskning visar att många av de arter som idag är rödlistade på grund av kalhyggesbruket skulle må betydligt bättre vid ett mer variationsrikt hyggesfritt brukande av skogen.[5] I en finsk studie kunde man se att mångfalden av arter ökade avsevärt vid hyggesfritt brukande.[5] Historiskt har också den svenska skogen brukats med en större variation av metoder åtminstone i det privata skogsbruket men idag förlitar sig fler och fler skogsägaren på skogsbolagens virkesköpare och inspektorer för skötseln av skogen, vilket leder till att volymproduktion genom kalhyggesbruket prioriteras högst. Fig.1 Urklipp från en studie där skogar som brukats med den hyggesfria metoden blädning jämfördes med skogar som brukats med kalhyggesmetoden jämfördes avseende förekomst av naturvärdesarter. Röd stapel avser antal naturvärdesarter som hittats inom 30 min. medan grön stapel visar antal naturvärdesarter som hittats totalt. Den biologiska mångfalden har i sig själv naturligtvis ett stort värde men kan också värderas i ekonomiska termer. I ett förändrat klimat har skogar med hög biologisk mångfald betydligt större chans att klara av klimatförändringarna än ensartade monokulturer.[1] Detta kallas för skogens resiliens och blir mer och mer aktuellt. Den naturliga föryngring som blir följden av ett hyggesfritt brukande ger en större genetisk mångfald som gör att skogen har större chans att överleva vid exempelvis torka, skadedjursangrepp och andra störningar. De stora ekonomiska förluster som skogsägare idag gör på grund av barkborreangrepp skulle undvikas om skogarna innehöll fler arter än enbart gran.[6] Träd lever tillsammans med och drar nytta för sin tillväxt av marksvampar så kallad mykhorriza detta samarbete kallas för symbios. Träd och svampar drar nytta av varandra genom att trädens rötter får näring och vatten medan svamparna får kolhydrater.[1] Den störning som en kalhuggning innebär slår ut marksvamparna och därmed deras förmåga att hjälpa träden att få tag i bl.a. vatten.[7] Efter en kalhuggning tar det mycket lång tid för marksvamparna att återetablera sig nära 100 år och då är det åter dags för slutavverkning. Klimatförändringarna sker just nu i mycket hög takt det gör att träden på ett helt annat sätt än tidigare behöver anpassa sig i samma höga takt. Träd har funnits på jorden i åtminstone 200 miljoner år och har alltid anpassat sig till förändrat klimat men inte vid något tidigare tillfälle har förändringarna skett så snabbt som nu. Träden kommer behöva all hjälp de kan få att anpassa sig varför marksvamparnas roll som transportörer av vatten och näring blir ännu viktigare. Det är inte troligt att träden klarar att anpassa sig både till klimatförändringar och upprepade störningar från kalhyggesbruket. Konnektivitet är begrepp som blir allt viktigare då biologisk mångfald diskuteras och det knyter an till det som nämnts tidigare i den här artikeln gällande Sveriges fragmenterade naturskogar nedan fjällen. Dessa naturskogar behöver knytas samman och där kan hyggesfritt skogsbruk spela en avgörande roll eftersom sådana skogar kan hysa även mer krävande arter som slås ut inom kalhyggesbruket. Avslutningsvis kommer hyggesfritt skogsbruk spela en avgörande roll både för bevarandet av biologisk mångfald i sig och för bevarandet av biologisk mångfald för att vi ska kunna ägna oss åt skogsbruk även i framtiden. --- ### [Data och AI nyckeln till storskaligt hyggesfritt skogsbruk](https://www.hyggligt.se/artiklar/data-och-ai-nyckeln-till-storskaligt-hyggesfritt-skogsbruk) *Uppdaterad: 2025-04-06* Med precisionsdata och optimerade trädval blir hyggesfritt både enkelt och effektivt. Vi går igenom utmaningarna med hyggesfria metoder och varför data, AI och Hyggligtmetoden är lösningen för plockhuggning i större skala. I takt med en växande efterfrågan på virke som en hållbar resurs står skogsbranschen inför komplexa utmaningar. Våra svenska skogar ska bli mer hållbara, samtidigt som virkesproduktionen behöver öka. Det finns även en snabbt ökande popularitet för hyggesfritt skogsbruk där hållbarhet och biologisk mångfald står i fokus. I debatten sätts ofta virkesproduktion och skogsbrukets effektivitet i ett motsatsförhållande till hyggesfritt. Det tycker vi är direkt felaktigt. Vi menar att det är fullt möjligt att ta vara på produktionsförmågan även med hyggesfria metoder, om det görs på rätt sätt. Vi kallar vår lösning för [Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet). För att uppnå ekonomisk lönsamhet i stor skala, i nivå med [kalhyggesbruket](/ordlista/kalhyggesbruk), krävs noggranna avverkningsbeslut. Rätt träd behöver avverkas för att den framtida tillväxten i skogen ska maximeras, men för att göra det krävs stor kunskap. Så hur tar man optimala avverkningsbeslut för virkesproduktionen, och varför behövs data och AI för det? ## Problemen med hyggesfritt skogsbruk idag De senaste åren har hyggesfritt skogsbruk vuxit stort i popularitet i Sverige. Fler skogsägare har börjat intressera sig för alternativa skötselmetoder och i december 2023 föreslog Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att [svenska staten ska bli föregångare för hyggesfritt](/artiklar/staten-foereslas-oeka-andelen-hyggesfritt-skogsbruk). Att bruka sin skog hyggesfritt är dock inte helt bekymmersfritt. Dels för att det finns ett kunskapsglapp om dessa metoder i Sverige, men även för att arbetssättet skiljer sig från det traditionella kalhyggesbruket där åtgärdsbeslut tas på beståndsnivå. Inom det hyggesfria skogsbruket och plockhuggning tas besluten istället på trädnivå. Det krävs därför insikter om skogen i detalj och allra helst ska samtliga träd i [beståndet](/ordlista/bestand) mätas och analyseras. Det är därför naturligt att hyggesfritt skogsbruk är svårare att tillämpa och mer arbetsintensivt. En annan vanlig, men felaktig uppfattning är att effektiviteten och tillväxten i hyggesfria bestånd blir sämre. Men forskning visar nu än mer tydligt att det är det motsatta som gäller. Genomförs de hyggesfria avverkningarna på rätt sätt blir lönsamheten i många fall högre för skogsägaren jämfört med kalhyggesbruk. ## Lösningen: Optimerade trädval med Hyggligtmetoden Löser man de tidigare nämnda problemen finns det genast få hinder för hyggesfria och långsiktigt lönsamma skogar. Det är här data och teknik kommer in i bilden. Med data och analys av varje träd, optimering av trädvalet vid avverkning och hjälpmedel för skördarförare löser vi på Hyggligt utmaningarna med att bruka skogen hyggesfritt. Istället för knepigt och arbetsintensivt blir skogsbruket enkelt och effektivt. Vi kallar det Hyggligtmetoden. ### Precisionsdata med laser (LiDAR) Med drönare och [LiDAR](/ordlista/lidar) skannas samtliga träd från luften och data om dess egenskaper samlas in. Efter datainsamlingen analyseras datan. Bland annat får vi vid vår analys ut information om position, höjd, virkesvolym, trädslag och trädens livskraft. ### Avverkningsbeslut på trädnivå När information om varje träd finns tas beslut om vilka träd som ska avverkas av vår optimeringsmodell. Modellen tar hänsyn till många parametrar, men utgår från en beräkning av trädens konkurrens om resurser och tillväxt, vilket är centralt att bemästra för att maximera skogens virkesproduktion. Mogna träd plockas därefter ut genom precisionsavverkning och mindre träd lämnas kvar för att växa sig större till nästa avverkningstillfälle. Urvalet blir anpassat för skogens maximala volymtillväxt och ekonomiska lönsamhet, både kortsiktigt och långsiktigt. ### Visualiseringsverktyg vid avverkning Med Hyggligt optimeras [drivning](/ordlista/drivning) genom att skördarföraren har tillgång till visualiseringsverktyg under avverkningen. Hela beståndet och träden som ska avverkas visualiseras i ett kartverktyg i 3D. Det finns även möjlighet för skördarföraren att gå igenom avverkningsplanen på dator, surfplatta eller med VR-glasögon innan för planering. iPad monterad i en skördare med Hyggligts visualiseringsverktyg på skärmen. ## Sammanfattningsvis Vi ser storskalig plockhuggning som en lösning för framtiden. Det hyggesfria skogsbruket ger en större sammanlagd nytta än kalhyggesbruket, och genomförs det rätt med optimerade trädval finns förutsättningarna för att öka lönsamheten för skogsägaren och möta den växande efterfrågan på virke. Detta samtidigt som den biologiska mångfalden ökar och klimatutsläppen minskar. Med vår världsunika metod finns dessutom lösningen redan här idag. [Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet) tar bort svårigheterna och gör hyggesfritt skogsbruk lönsamt, tillgängligt och enkelt. Ett hyggligt skogsbruk för framtiden. --- ### [Ekonomisk jämförelse kalhygge och plockhuggning](https://www.hyggligt.se/artiklar/ekonomisk-jamfoerelse-kalhygge-och-plockhuggning) *Uppdaterad: 2025-09-04* Vilket skogsbruk är egentligen mest lönsamt av kalhyggesbruk eller plockhuggning? Frågan är högaktuell när virkespriserna stiger och många skogsägare vill veta hur de kan kombinera god ekonomi med långsiktigt hållbart skogsbruk. Den här artikeln går igenom ett konkret räkneexempel för att belysa skillnaderna. En skogsväg i Småland på sommaren. De senaste åren har bjudit på stigande virkespriser och bara sedan 2017 har timmerpriserna fördubblats från 500 kr/m3fub till 1000 kr/m3fub genomsnittligt i landet. Det gör en ekonomisk jämförelse intressant mellan kalhygge, där intäkterna huvudsakligen kommer vid en tidpunkt, och en plockhuggning där intäkterna är löpande. Ekonomiska jämförelser mellan olika skogliga åtgärder genomförs generellt sett genom så kallade nuvärdesberäkningar. Nuvärdesberäkningar innebär att man genom en alternativränta (alternativ investering) räknar på olika investeringsalternativ i syfte att fastställa det alternativ som är mest lönsamt just nu. Grundtanken är att pengar nu är bättre än pengar senare på grund av det blir ofta plockhuggning mer lönsamt vid jämförelse med kalhyggesbruk eftersom intäkterna kommer med tätare mellanrum. Det kan ändå vara intressant att göra en ekonomisk jämförelse i absoluta tal, vilket vi tittar närmare på nedan. Ett tänkbart scenario med de rådande virkespriserna 2017 är följande: Skogsägare A gör ett kalhygge på 10 ha med ett virkesförråd per ha på 270 m3sk. Uttaget blir 2180 m3fub med en drivningskostnad på 196.222 kr och efterföljande markberedning/plantering kostar ytterligare 90.000 kr. Avverkningsnettot blev då 584.598 kr beräknat utifrån en timmerandel på 50 %. Skogsägare B gör en plockhuggning av samma bestånd med ett uttag om 30 % av virkesförrådet dvs. 688 m3fub. Drivningskostnaden blev 113.520 kr. Avverkningsnettot blev 226.696 kr beräknat utifrån en timmerandel på 70 %. Skogsägare A beställer sedan 2025 en röjning av de 10 ha som kalhuggits till en kostnad om 33.000 kr. Skogsägare B gör sedan 2025 ett andra uttag (30%) i samma bestånd på 480 m3fub. Drivningskostnaden blev 70.000 kr. Avverkningsnettot blev 401.812 kr beräknat utifrån en timmerandel på 70 %. Utöver att skogsägare B som plockhugger har lägre kostnader och högre intäkter kommer denne också att ha kvar 40 % av virkesförrådet för framtiden. Träden som lämnas kvar kommer också vid en rätt utförd plockhuggning med Hyggligt ha en bra värdetillväxt eftersom vi alltid ser till att spara de träd med störst potential. Netto, skogsägare A under tidsperioden 2017-2025: 550.603 kr. Uttag: 2180 m3fub. Netto, skogsägare B under tidsperioden 2017-2025: 628.508 kr. Uttag: 1168 m3fub. Sammanfattningsvis visar exemplet att plockhuggning kan ge ett högre ekonomiskt netto under samma tidsperiod, samtidigt som ett värdefullt virkesförråd står kvar. För många skogsägare kan det därför vara både en mer lönsam och hållbar strategi än traditionellt kalhyggesbruk. --- ### [Ekonomiska fördelar med hyggesfritt skogsbruk](https://www.hyggligt.se/artiklar/ekonomi) *Uppdaterad: 2025-03-27* Genomförs det hyggesfria skogsbruket på rätt sätt finns det många ekonomiska fördelar jämfört med det traditionella trakthyggesbruket. Med Hyggligt blir det dessutom enkelt! Forskning har visat att hyggesfritt skogsbruk kan vara lika eller mer ekonomiskt lönsamt för skogsägare än traditionellt [trakthyggesbruk](/ordlista/kalhyggesbruk), om det görs på rätt sätt. Förutom att intäkterna från avverkning långsiktigt blir högre får man även minskade [drivnings](/ordlista/drivning)- och skogsvårdskostnader, ett jämnt flöde av intäkter, bibehållet fastighetsvärde och bättre utnyttjande av skogens [ekosystemtjänster](/ordlista/ekosystemtjanster). Virkesuttaget och intäkterna från ett enskilt avverkningstillfälle blir såklart högre i en [slutavverkning](/ordlista/slutavverkning) med kalhyggesbruk, eftersom man då avverkar samtliga träd i beståndet, jämfört med hyggesfritt där endast de största träden avverkas. Den jämförelsen blir dock bara intressant väldigt kortsiktigt. Tittar man över en 70-årsperiod (en optimistisk [omloppstid](/ordlista/omloppstid) för kalhyggesbruk) har man med hyggesfritt skogsbruk hunnit avverka 4-7 gånger och överstigit kalhyggesbrukets lönsamhet. Här nedan hittar du fler anledningar och fortsatt läsning om varför hyggesfritt skogsbruk med Hyggligt är mer lönsamt än traditionellt kalhyggesbruk. --- ### [Finns det lämpliga skogar för plockhuggning?](https://www.hyggligt.se/artiklar/finns-det-lampliga-skogar-for-plockhuggning) *Uppdaterad: 2025-08-06* Trädstubb i en solbelyst skogsglänta, omgiven av höga träd och grönt undervegetation, med fläckigt solljus på marken. Det skrivs just nu mycket om svensk skogsskötsel och särskilt mycket om alternativ till [kalhyggesbruket](/ordlista/kalhyggesbruk). [Plockhuggning](/ordlista/plockhuggning) är ett av alternativen och metoden resulterar i skogar med träd i alla storlekar, så kallade [fullskiktade skogar](/ordlista/fullskiktad-skog). Det framförs dock ofta att det finns mycket få bestånd i Sverige som går att sköta ekonomiskt med plockhuggning eftersom man tidigare har låggallrat, alltså tagit bort de mindre träden som kunde legat till grund för det nya beståndet och låtit de större träden växa vidare, vilket skapat bestånd med träd i ungefär samma storlek. Låggallring är motsatsen till det man gör vid plockhuggning då man istället höggallrar, alltså att man avverkar de större träden i ett bestånd. Att lämpliga bestånd för plockhuggning skulle vara få har visat sig inte stämma. I en finsk studie framgår att 80% till 90% av beståndstyper representativa för Finland är mer lönsamma att höggallra än att [kalavverka](/ordlista/slutavverkning). Skogsbruket i Sverige liknar det i Finland, därför kan man anta att det är en liknande andel i Sverige och att majoriteten av skogarna i Sverige är mer lönsamma att avverka genom plockhuggning. Den finska studien har bedömt beståndens lämplighet för plockhuggning genom att titta helt förutsättningslöst och utifrån vad som är mest ekonomiskt lönsamt föreslå en åtgärd eller låta beståndet växa vidare. Åtgärden kan antingen vara kalavverkning eller höggallring. Det man tittar på är flera olika parametrar, bland annat beståndets grundyta, medeldiameter och skogsägarens avkastningskrav. Är du som skogsägare intresserad av att veta om din skog är mer ekonomiskt lönsam att plockhugga? [Hör av dig till oss](/kontakt) så hjälper vi dig med bedömningen! --- ### [Höga virkespriser - perfekt läge för plockhuggning](https://www.hyggligt.se/artiklar/hoga-virkespriser-perfekt-lage-for-plockhuggning) *Uppdaterad: 2025-06-19* Senaste tidens historiskt höga virkespriser som slagit förväntningarna gång på gång har satt fingret på hur svårt det är att tajma marknaden. Skogsägare som plockhugger kan dock sitta lugnt i båten eftersom de alltid är “in the market” genom att ständigt ha tillgång till avverkningsmogen skog. Virkespriserna har de senaste åren stadigt gått uppåt men börjar enligt flera bedömare närma sig en platå eller kanske sjunka något. Under den här tiden har många gamla sanningar om vad som är ett högt virkespris definitivt utmanats och den som sålt virke i flera omgångar har kunnat göra bra affärer. Plockhuggning innebär särskilt stora möjligheter att navigera i den här typen av marknad där det är svårt att veta om dagens virkespris är högt eller lågt. Det beror på att man tar ut en del av skogen medan man låter resterande stå kvar, vilket gör att man undviker risken att stå utanför marknaden när pristopparna kommer. Även om de rådande priserna kan framstå som höga vet vi inte om de kommande åren kan ge ännu högre virkespriser. Brist på slutavverkningar efter historiskt höga avverkningsnivåer i kombination med många nya aktörer som har konkurrensutsatt den svenska virkesmarknaden skulle kunna ge ännu högre virkespriser kommande år. I det längre perspektivet innebär plockhuggning än fler fördelar då man oftast får fram kvalitetstimmer, vilket är betydligt mindre konjunkturkänsligt än timmer av lägre kvalitet eller massaved. Räknar man sedan in ett bibehållet fastighetsvärde över tid och en på sikt ökad motståndskraft mot storm samt skadegörare så innebär plockhuggning ett än mer ekonomiskt konkurrenskraftigt alternativ. Hyggligts [optimerade plockhuggningar](/hyggesfri-avverkning) tar hänsyn till alla ekonomiska aspekter samtidigt som framtida tillväxt säkerställs. --- ### [Högt netto för skogsägaren från första plockhuggningen](https://www.hyggligt.se/artiklar/hogt-netto-for-skogsagaren-fran-forsta-plockhuggningen) *Uppdaterad: 2025-03-27* Hyggesfria avverkningar kan generera stora intäkter för skogsägare. Det visar plockhuggningen som Hyggligt genomförde under hösten 2023 på en fastighet utanför Östhammar. _Tallskog efter avverkningen med centrerad plockhuggning._ På fastigheten i Sund avverkades totalt 16 hektar över tre olika avdelningar. En avdelning om 2,5 ha med enskiktad tallskog. En delvis skiktad tallskog med inslag av gran och björk på 3 ha. En flerskiktad huvudsakligen granskog om 10 ha. Avverkningsuppdraget var framgångsrikt och när virket nu är inmätt och sålt kan konstateras att skogsägarens intäkt efter avverkningskostnader blev drygt 850.000 kr, motsvarande drygt 53 000 kr per hektar. Totalt gjordes ett uttag om 1 386 m3fub där andelen timmer blev 68 procent. Uttaget gjordes för att optimera beståndens framtida tillväxt, vilket innebar ett större uttag i tallbeståndet och ett mindre i granbeståndet. Skogsägaren har kvar ett stående virkesförråd om drygt 2700 m3sk. En ny avverkning kommer att genomföras om ungefär 10 år. _Flerskiktad granskog (med inslag av löv) efter avverkningen med centrerad plockhuggning._ Avverkningen genomfördes enligt Hyggligtkonceptet genom avverkningsmetoden centrerad plockhuggning. Vår metod och avverkningsplanering innebär att skogsägaren tillsammans med Hyggligt identifierar ett bestånd som är redo för avverkning. Därefter skannas beståndet med en LiDAR-utrustad drönare och sedan analyseras datan från drönarflygningen. En optimeringsalgoritm väljer ut de träd som är optimala att avverka med hänsyn till ekonomi och framtida tillväxt. Därefter tillhandahålls  en visualisering som gör att skördarföraren kan identifiera de träd som ska avverkas. Vi hoppas att resultatet leder till att ännu fler skogsägare ser fördelarna med ett hyggesfritt skogsbruk. Vår metod gör brukandet enkelt och kan hjälpa till med hela kedjan, från val av bestånd till försäljning av virket. --- ### [Jämnt flöde av intäkter med hyggesfritt skogsbruk](https://www.hyggligt.se/artiklar/ekonomi/jamnt-flode-av-intakter) *Uppdaterad: 2025-03-13* Priset på virke kan variera mycket. Genom att avverka hyggesfritt och sälja sin skogsråvara oftare sprids riskerna kopplat till just virkespriser, men även inflation och höga drivningskostnader. I det hyggesfria skogsbruket är återkommande uttag av virke en naturlig del av brukandet, därför blir också intäkterna återkommande. Avverkningar med hyggesfria metoder sker i 10-15 årsintervaller, vilket kan jämföras med [slutavverkningarna](/ordlista/slutavverkning) i kalhyggesbruket som sker i intervaller om åtminstone 70-100 år, ännu mer sällan i Norrland. Skogsägare får med andra ord intäkter från sin skog betydligt oftare om man brukar skogen hyggesfritt, vilket leder till att man minskar flera ekonomiska risker. ## Riskspridning mot virkespriserna Marknadspriserna på virke kan växla kraftigt. Till exempel så var priset på massaved under 2022 nära hälften av vad det var under första kvartalet 2023, vilket i slutändan blir en enorm skillnad i skogsägarens plånbok. Kalavverkning kan jämföras med att försöka tajma marknaden, eftersom all skog avverkas vid en tidpunkt och sedan säljs till det pris som marknaden betalar vid just den tidpunkten. Det är en strategi som man som skogsägare kan förlora mycket pengar på, om man har otur. Hyggesfritt skogsbruk, som innebär att skogen avverkas oftare, blir på lång sikt en mer hållbar och inte lika riskabel strategi. Genom att sälja sin skogsråvara vid flera olika tidpunkter kan skogsägare sprida riskerna och få en bredare exponering mot marknadsläget, virkespriser och inflation, vilket är en vanlig investeringsstrategi inom exempelvis aktiehandel. ## Drivningskostnader och skadedjursangrepp Även risken för tillfälligt höga drivningskostnader minskar genom att avverkningarna görs oftare. Skogsägaren minskar också sina risker kopplade till skadedjursangrepp genom att kontinuerligt avverka och sälja virke istället för att vänta på att ta ner hela beståndet. --- ### [Klimatpåverkan](https://www.hyggligt.se/artiklar/klimatpaverkan) *Uppdaterad: 2025-03-13* Träd kan genom sin förmåga till fotosyntes vara en av lösningarna i kampen mot klimatförändringarna. Globalt finns det 3000 miljarder träd och de tar tillsammans upp 2.4 gigaton koldioxid. De globala utsläppen ligger på 9.4 gigaton koldioxid, vilket innebär att världens skogar tar upp ca. 25 procent av utsläppen. Kolförrådet i världens skogar behöver dock öka samtidigt behöver skogen producera förnybartmaterial som ersätter fossiltmaterial för att vi ska klara klimatutmaningarna och där kommer hyggesfritt skogsbruk att spela en viktig roll för att balansera dessa två. När ett skogsbestånd avverkas genom traditionellt kalhyggesbruk sker ett nettoutflöde av koldioxid och kalhygget fortsätter att vara en kolkälla under flera årtionden.[1] Vid hyggesfritt skogsbruk fortsätter skogen istället att vara en kolsänka även direkt efter en avverkning eftersom det fortfarande finns ett trädskikt som både bevarar markens struktur och trädens fotosyntes. Det här beror på att skogens förmåga att lagra växthusgaser både beror av dess virkesförråd (som uppkommit genom fotosyntes där koldioxid tagits upp) och av markens förmåga att behålla den koldioxid som lagrats där sedan istiden.[2] Den tid vi har på oss att vända utvecklingen och rädda klimatet på jorden är bara några tiotals år.[3] Det innebär att vi måste använda en resurs med så lång planeringshorisont som skogen med största möjliga hänsyn till klimatnytta för att den ska göra skillnad här och nu. I skogsindustrin är man övertygad om att den största klimatnyttan kommer av att maximera tillväxten i skogen för att kunna plocka ut en större volym för att ersätta fossila material både kortlivade exempelvis plast och långlivade exempelvis cement.[4] De principer man lutar sig mot är substitutionseffekten och att det är maximerad skoglig tillväxt som är viktigast att säkra för att nå optimal klimatnytta.[2] Det är möjligt att det stämmer på mycket lång sikt men som nämnts tidigare är klimatkrisen nu så akut att det är de kommande två-tre decenniernas agerande som kommer att vara avgörande för mänsklighetens överlevnad. Fundamentalt blir då att skogen under kommande år som en naturlig (det kommer krävas syntetisk uppfångning såsom CCS-teknik) infångare av växthusgaser tar upp och framför allt behåller de växthusgaser som tidigare tagits upp. Forskning från flera håll visar att kalhyggesbruket på kort sikt inte är det som ger mest klimatnytta i och med att det är nettokälla till växthusgaser under kalhyggesfasen.[1] [5] Det beror på att man enligt denna forskning tidigare underskattat andra växthusgaser än koldioxidens roll i vid skogsavverkning tex. tar man upp den mycket kraftfulla växthusgasen metan som marken avger i samband med kalhyggsbruk. Även skogsstyrelsen[2] konstaterar i sitt dokument om skogens kolbalans att ett sätt att binda koldioxid i skogen är att avverka en mindre volym, vilket kan vara ett effektivt sätt att hantera klimatkrisen i ett kort till medellångt perspektiv dvs. ca. 10-30 år. Det här sättet att resonera blir särskilt logiskt mot bakgrund av IPCC rapporter om att vårt agerande de närmaste årtiondena är avgörande för om vi ska klara att nå målen i Parisavtalet.[6] Nettoupptaget av koldioxid från den svenska skogen är årligen ca 42 miljoner ton koldioxid dvs. skogens upptag av koldioxid minus de 40 miljoner ton koldioxid som kalhyggesbruket släpper ut. Det finns dock en enorm potential att öka upptaget. Om vi helt skulle sluta avverka den svenska skogen och därigenom inte släppa ut någon koldioxid från skogen hade upptaget per år ökat med 80 miljoner ton.[7] Alltså totalt 122 miljoner ton koldioxid per år. Här finns en enorm potential som vi idag med kalhyggesbruket inte tar tillvara. Istället minskar den svenska skogens upptag av koldioxid och har gjort så kraftigt sedan 2013, vilket beror på att tillväxten har minskat samtidigt som avverkning och naturlig avgång ökat. Trenden med ökande avverkningsnivåer (med vissa variationer) har pågått sedan 1960-talet då bestod den svenska skogen till 59 procent av skog äldre än 60 år medan samma siffra idag ligger på 43 procent.[6] Fortsätter den här trenden till år 2060 kommer den svenska skogen bara att bestå till 30 procent av skog äldre än 60 år. Det finns dock anledning att utnyttja skogen som resurs även av klimatskäl genom att skoglig råvara används för att åstadkomma substitution av fossila material.[2] Substitution innebär att material som oavsett hade tillverkats (tex. cement) eller förbränts (ex. användning av biobränsle istället för kol/olja) byts från fossila material till förnybart material från skoglig råvara. Brukas skogen så att tillväxten hela tiden överstiger uttaget och hyggesfritt så att växthusgaser från kalhyggen undviks så kan substitutionseffekten ytterligare öka skogens klimatnytta. Essentiellt är dock att det är säkerställt att den råvara som plockas ut ur skogen ersätter fossila material och att skogsråvaran inte används till att tillgodose ny efterfrågan eftersom den då inte substituerar fossila råvaror. Det säkraste sättet att substituera blir alltså att ersätta långlivade produkter som cement med timmer eftersom kortlivade produkter som papper riskerar att brännas upp och därmed återföra koldioxid till atmosfären. Hyggesfritt skogsbruk innebär att en större del av den avverkade volymen i skogen blir till långlivade produkter i och med att timmerandelen är väsentligt högre.[8] Det här tillsammans med att marken alltid är trädbevuxen gör att hyggesfritt är den skötselmetod som gör att skogens klimatnytta tas tillvara på bästa sätt. Adderas den tillväxt som hyggligts optimering för hyggesfritt skogsbruk innebär ökar klimatnyttan ytterligare och den svenska skogen skulle då kunna kompensera för alla Sveriges utsläpp av växthusgaser inklusive en del av övriga länders utsläpp. --- ### [Minskade drivnings- och skogsvårdskostnader](https://www.hyggligt.se/artiklar/ekonomi/minskade-drivningskostnader-och-skogsvardskostnader) *Uppdaterad: 2025-03-13* Hyggligts metod för hyggesfritt skogsbruk gör att maskinkörningen i skogen, alltså drivningskostnaderna, minimeras. Man slipper även skogsvårdskostnader eftersom skogen föryngras naturligt. Hyggligts metod för hyggesfritt skogsbruk, Hyggligtmetoden, gör att maskinkörningen i skogen, det vill säga kostnaderna för [drivning](/ordlista/drivning), minimeras. ## Felaktig uppfattning att drivningskostnader blir högre i hyggesfritt skogsbruk Det finns en generell uppfattning att hyggesfri avverkning tar längre tid och är svårare än traditionell kalhyggesavverkning. Inom kalhyggesbruket redovisas drivningskostnaderna (avverkningskostnaderna) oftast per [m3fub](/ordlista/m3fub) (Kubikmeter fast mått under bark) vilket gör att en större avverkad volym att dela totalkostnaden med ger en mindre kostnad per m3fub. Drivningskostnaderna framförs ofta som högre vid hyggesfritt skogsbruk med det sättet att räkna. Det ligger dock i sakens natur att det inom hyggesfritt skogsbruk inte avverkas en lika stor volym. Det innebär att tiden det tar att avverka minskar. Man räknar heller inte in skogsvårdskostnaderna i den kalkylen, det vill säga till exempel den lagstadgade skyldigheten att återplantera. ## Hyggligts hjälpmedel till skördarförare Det är dock viktigt att poängtera att det är mer komplicerat att avverka hyggesfritt. Därför har vi tagit fram hjälpmedel till skördarförare som ska förenkla avverkning enligt Hyggligtmetoden. Med Hyggligt optimeras drivning genom att skördarföraren känner till trädvalet på förhand och har hjälpmedel med sig ut i fält där träden som ska avverkas tydligt visualiseras på en skärm. Det finns även möjlighet för skördarföraren att gå igenom avverkningen på dator, surfplatta eller med VR-glasögon innan för planering. Vi arbetar även med att ta fram hjälpmedel för att optimera körvägar och stickvägar i förväg. ## Minskade skogsvårdskostnader Skogsvårdskostnaderna, alltså kostnader för plantering, markberedning och röjning, minskar kraftigt vid hyggesfritt skogsbruk. Bland annat eftersom skogen föryngras naturligt genom självföryngring. Den naturliga föryngringen gör att plantering, markberedning och röjning oftast inte behövs alls. Även de vid kalhyggesbruk så kostsamma gallringarna blir inte nödvändiga eftersom konkurrerande träd avverkas kontinuerligt vid de hyggesfria avverkningarna. Lönsamheten ökas delvis genom att minimera ingreppen snarare än att öka produktionen. ## Totala kostnaderna minskas Sammantaget minskas de totala kostnaderna för skogsbruket avsevärt under en traditionell [omloppstid](/ordlista/omloppstid) (omkring 70-100 år för skog i Sverige) med Hyggligtmetoden jämfört med kalhyggesbruk. Detta genom ett optimalt virkesuttag, trädval och stickvägsval, i kombination med olika hjälpmedel till skördarföraren ute i fält. --- ### [Olika sätt att sälja virke](https://www.hyggligt.se/artiklar/olika-satt-att-salja-virke) *Uppdaterad: 2025-03-26* Att sälja virke som skogsägare kan ske på flera sätt, beroende på hur mycket arbete du själv vill utföra och vilken kontroll du vill ha över processen. Här är en översikt över de fyra huvudsakliga försäljningsmetoderna. En skogsväg i Småland på sommaren. ## Leveransvirke Vid leveransvirke som försäljningsform ansvarar skogsägaren för avverkning och transport av virket till bilväg. Köparen betalar skogsägaren baserat på den inmätta volymen enligt en fast prislista. Denna metod passar aktiva skogsägare som har tid, kunskap och egna skogsmaskiner för att själv sköta avverkningen. En fördel är att skogsägaren har full kontroll över hur träden apteras, det vill säga kapas i olika sortiment, vilket kan påverka det ekonomiska utfallet. ## Avverkningsuppdrag Här överlåts avverkning och transport till virkesköparen. Rent juridiskt innebär detta en nyttjanderätt, vilket betyder att köparen får rätt att avverka skog på en specifik fastighet enligt avtalet. Skogsägaren får ersättning för den avverkade och inmätta volymen enligt en överenskommen prislista. Betalning sker först efter att avverkningen är genomförd och köparen har dragit av avverkningskostnaderna. Avverkningsuppdrag är en flexibel lösning som ger skogsägaren möjlighet att sälja virke utan att själv behöva hantera logistiken kring avverkningen. För Hyggligts [hyggesfria avverkningar](/hyggesfri-avverkning) åtar vi oss avverkningsuppdrag och löser hela avverkningen, med centrerad plockhuggning som metod enligt [Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet). ## Rotpost Vid en rotpostförsäljning mäts och märks de träd som ska avverkas (stämpling), och en stämplingslängd upprättas. Denna lista används för att ta in anbud från olika köpare. Skogsägaren får ett totalpris för hela rotposten, och köparen står för alla kostnader för avverkning och transport. Denna metod ger skogsägaren en tydlig bild av intäkterna i förväg och passar om skogsägaren vill ha en fast ersättning utan att behöva hantera avverkningen själv. ## Leveransrotköp Vid leveransrotköp får skogsägaren ett överenskommet nettopris per avverkad kubikmeter. Volymen fastställs genom inmätning av det avverkade virket. Köparen ansvarar för avverkning och transport, och skogsägaren får betalt baserat på den inmätta volymen enligt det överenskomna priset. Denna metod minskar ekonomiska risken om avverkningskostnaderna skulle bli högre än förväntat. --- ### [Plockhuggning och skogsvårdslagen](https://www.hyggligt.se/artiklar/plockhuggning-och-skogsvardslagen) *Uppdaterad: 2025-03-13* Är den nuvarande skogsvårdslagen ett hinder för att bruka skogen hyggesfritt med ett kontinuitetsskogsbruk? För majoriteten av de svenska skogarna är den nuvarande skogsvårdslagen inte ett hinder om man vill plockhugga sin skog och bedriva ett kontinuitetsskogsbruk. Med det sagt finns det två områden inom skogsvårdslagen som ibland kan skapa hinder för ett kontinuitetsskogsbruk. Det första området handlar om kravet att anmäla en föryngringsavverkning om det kvarvarande virkesförrådet sjunker under en viss nivå (enligt §5). Det andra området handlar om att skogen måste ha nått en viss ålder innan man får utföra en sådan "föryngringsavverkning" (enligt §10). Båda dessa krav slår fel för det skiktade skogsbruket och det beror på att reglerna är framtagna i en tid när de enbart skulle reglera trakthyggesbruket. Syftet är att se till att skogen ska hållas tillräckligt tät så att den inte tappar produktion fram till slutavverkningen. I plockhuggning vill man däremot hålla skogen tillräckligt gles så att den kontinuerligt föryngras. Konsekvensen blir att den markägare som plockhugger helt enkelt kan behöva skicka in en anmälan om föryngringsavverkning varje gång som ett bestånd ska avverkas. Det som styr om det behövs är alltså hur gles skogen blir efter gallringen. Det är dock sällan som en åtgärd hindras av skogsvårdslagens regelverk av dessa skäl. Det kan dock uppstå situationer där man behöver invänta tidpunkten då medelåldern har uppnått lägsta tillåtna nivå vilket i värsta fall kan göra det svårare att uppnå önskade nivåer i uttag och kvarvarande volym. --- ### [Riskerar en gammal skog att ruttna?](https://www.hyggligt.se/artiklar/riskerar-en-gammal-skog-att-ruttna) *Uppdaterad: 2025-03-13* Vad som händer med en skog som lämnas för fri utveckling, det vill säga “bara står”, tas upp i olika skogliga sammanhang. Ökar risken att träd dör när beståndet blir äldre? Frågan är komplex och har inte ett enskilt svar. Hur skogen utvecklas beror på utgångsläget. ## Skillnader i utveckling mellan olika skogar En blandskog som lämnas för fri utveckling kommer att utvecklas annorlunda än en granmonokultur och en tallmonokultur kommer att få en annan struktur än en lövskog. Utöver trädslagssammansättningen spelar skogens ålder och täthet vid tillfället då den lämnas för fri utveckling roll. I täta planterade skogar kommer så kallad självgallring att ske vilket innebär att vissa träd dör medan andra lever vidare och kan ta vara på tillväxtresurserna som blivit tillgängliga (dvs. näring, vatten och ljus). I blandskogar är dynamiken annorlunda. Till sin struktur liknar blandskogar den opåverkade naturskogen mer. Luckor uppstår som en följd av naturlig avgång och att olika träd tar upp olika mycket plats. Träden lever också olika länge. Ett träds livslängd beror dels på trädartens generella livslängd (till exempel blir en ek ofta äldre än en asp) och på hur länge trädet överlever på just den växtplatsen med konkurrens från omgivande träd. Om en skog lämnas för fri utveckling idag kommer det i många fall att gynna de trädarter som tål skugga, till exempel gran, bok och lind. För att en art ska kunna gynnas måste den naturligtvis finnas i landskapet sedan tidigare, vilket gör att det i Sverige oftast är gran som gynnas av fri utveckling. Anledningen till att skuggtåliga arter gynnas i dagens friväxande skogar är avsaknaden av skogsbränder som var relativt vanliga på vissa marker i naturtillståndet. Bränderna skapade öppnare skogar med högre ljusinsläpp vilket gjorde att ljuskrävande arter, till exempel tall, björk och ask, kunde etablera sig. Luckor bildas även i skog som inte brinner men ofta är de för små för att de ljuskrävande trädslagen ska etablera sig. ### Trädens livslängd och förutsättningar Ytterligare en aspekt av frågan om skogen ruttnar om den får stå är hur gammalt ett träd blir. Det varierar beroende på trädslag men tall och gran som genom skogsbruket kommit att bli de vanligaste trädslagen kan bli 400 respektive 500 år. Äldre individer har påträffats. Det är inte är helt vanligt att träd blir så gamla på bördiga marker men på magrare marker är det inte helt ovanligt. Helt klart är dock att de flesta träd aldrig uppnår sin maximala ålder då trädens snittålder vid [slutavverkning](/ordlista/slutavverkning) idag spänner mellan 99 år för hela landet och 82 år för Götaland. Över hälften av all skog i Sverige är under 60 år gammal medan 8 procent av den brukade skogen är gammal skog. ### Skadegörare Skadegörare kan begränsa ett träds livslängd och därmed påverka dynamiken i en skog. Exempelvis kan granar (särskilt äldre individer) utsättas för barkborreangrepp. En grupp granar som lämnar efter sig en lucka ger plats för nya träd att etablera sig och beroende bland annat på luckans storlek etablerar sig antingen gran igen eller andra mer ljuskrävande trädslag. Svampangrepp kan också orsaka motsvarande process. ### Fri utveckling jämfört med planerad skogsskötsel Sammanfattningsvis går det inte att säga säkert hur en skog kommer att utvecklas om den lämnas orörd men något som är säkert är att skogen är dynamisk och klarar sig själv. Är skogsägaren däremot ute efter förutsägbarhet, och exempelvis vill veta hur mycket en skog kommer kunna generera i avkastning, då är det av vikt att sköta skogen. ## Aktivt skogsbruk utan kalhyggen Skogsskötsel syftar bland annat till att skapa en förutsägbarhet för skogsägaren så att denne kan veta vad skogen kan leverera i form av [ekosystemtjänster](/ordlista/ekosystemtjanster) såsom virke, biologisk mångfald, rekreation och förutsättningar för bär- och svampplockning. Den metod Hyggligt arbetar med, centrerad plockhuggning, gör att skogen drivs mot att bli fullskiktad samtidigt som virkesförrådet hålls på en relativt jämn nivå. Framtagningen av Hyggligts optimeringsalgoritm är ett resultat av omfattande simuleringar som innefattar ekonomiska beräkningar för flera hundra år framåt och för miljontals olika trädvalssituationer. I den optimeringen ingår att algoritmen måste ta hänsyn till att skiktningen i skogen underhålls för att skötseln ska kunna generera optimala intäkter under lång tid framåt. Önskar man sköta skogen utan kalhyggen är centrerad plockhuggning med Hyggligts modell ett långsiktigt alternativ. Läs mer om [hyggesfri avverkning med Hyggligt](/hyggesfri-avverkning) eller gå till [Räkna på din skog](https://www.hyggligt.se/rakna) och fyll i dina uppgifter, så återkommer vi med en uppskattning på vad det hade kunnat innebära ekonomiskt! --- ### [Skogsstyrelsen: Plockhuggning främjar biologisk mångfald](https://www.hyggligt.se/artiklar/skogsstyrelsen-plockhuggning-framjar-biologisk-mangfald) *Uppdaterad: 2025-06-25* [Skogsstyrelsen konstaterar i en sammanställning](https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/unik-kunskapssammanstallning-hyggesfritt-minskar-paverkan-pa-biologisk-mangfald/) av forskningsläget gällande hyggesfritt skogsbruks påverkan på biologisk mångfald att selektiva avverkningar eller plockhuggning gör att skogen i stort sett bibehåller en liknande artsammansättning som en orörd skog. Jämförande studier mellan bestånd som plockhuggits och slutavverkats tas också upp i rapporten. Artgrupper som gynnas särskilt i bestånd som plockhuggits är lavar och marksvampar (hit hör de vanliga matsvamparna). I studierna var förekomsten av dessa arter i bestånd som plockhuggits jämförbar med orörda bestånd medan minskning var markant i slutavverkade bestånd som markberetts, vilket man gör vid de flesta slutavverkningar. Markberedning behövs inte i samma utsträckning vid plockhuggning då krontaket håller ner konkurrerande vegetation. Störst skillnad mellan skogar som lämnats orörda och skogar som plockhuggits är förekomsten av arter som är beroende av grova äldre träd och död ved i olika nedbrytningsstadier. I skogar som plockhuggits har de grövsta träden successivt huggits ner medan de blir kvar i de orörda bestånden. Det här går dock att kompensera för genom att lämna evighetsträd precis som vid trakthyggesbruk. Slutligen konstaterar Skogsstyrelsen i sammanställningen att arter som kräver att det alltid finns träd i skogen med en bevarad krontäckning gynnas av plockhuggning. Läs Skogsstyrelsens sammanställning i sin helhet här: [https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/unik-kunskapssammanstallning-hyggesfritt-minskar-paverkan-pa-biologisk-mangfald/](https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/unik-kunskapssammanstallning-hyggesfritt-minskar-paverkan-pa-biologisk-mangfald/) För skogsägare som vill bruka sin skog på ett sätt som är hållbart både ekonomiskt och ekologiskt pekar forskningen i samma riktning som Hyggligt. Plockhuggning är en väg framåt. Genom att skapa och bevara en flerskiktning skapas förutsättningar för ett levande ekosystem och ett stabilt virkesuttag över tid. --- ### [Skogsträff med Handelsbanken och Hyggligt](https://www.hyggligt.se/artiklar/skogstraff-med-handelsbanken-och-hyggligt) *Uppdaterad: 2024-09-20* Under veckan anordnade Handelsbanken och Hyggligt en gemensam skogsträff med nyfikna skogsägare. Träffen anordnades för Handelsbankens kunder med fokus på Hyggligts digitala lösningar och avverkningsmetod, centrerad plockhuggning, för att effektivisera det hyggesfria skogsbruket. Träffen hölls på skogsfastigheten utanför Östhammar som vi genomförde vår första avverkning på. Många intressanta frågor och diskussioner kring hur trädvalet går till, hur det fungerar med naturlig föryngring i tallbestånd och hur ekonomin blir med plockhuggning. Det går även att läsa mer om Hyggligt i senaste numret av Handelsbankens medlemstidning Tillväxt: [https://tillvaxt.prenly.com/p/tillvaxt/nr-3-2024/a/vi-vill-hjalpa-skogsagare-att-stalla-om-till-hyggesfritt/6771/1517089/54358965](https://tillvaxt.prenly.com/p/tillvaxt/nr-3-2024/a/vi-vill-hjalpa-skogsagare-att-stalla-om-till-hyggesfritt/6771/1517089/54358965) --- ### [Staten föreslås öka andelen hyggesfritt skogsbruk](https://www.hyggligt.se/artiklar/staten-foereslas-oeka-andelen-hyggesfritt-skogsbruk) *Uppdaterad: 2025-04-06* Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har inom ett gemensamt regeringsuppdrag föreslagit att svenska staten bland annat ska bli föregångare för hyggesfritt skogsbruk. Hjärtformad sjö med skog runtomkring. Fotograferad uppifrån. Under veckan nåddes vi av nyheten att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen inom ramen för ett gemensamt regeringsuppdrag analyserat eventuella hinder för hyggesfritt skogsbruk. Myndigheterna har tagit fram en rad förslag och vill bland annat att staten tar en ledarroll inom det hyggesfria skogsbruket. Hyggligt ser Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens förslag som ett kvitto på att det hyggesfria skogsbruket är på frammarsch. Vi ser också väldigt positivt på den riktning som föreslås för det svenska skogsbruket. ## Mer statligt ägd skog föreslås skötas hyggesfritt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen föreslår att staten ska anta en ledarroll inom det hyggesfria skogsbruket genom att sköta 20-25 procent av den statligt ägda skogen med hyggesfria metoder år 2050. Myndigheterna föreslår också att Sveaskog och Statens fastighetsverk ska ges instruktioner att successivt öka tillämpningen av hyggesfria metoder. ## Mindre kalhyggen och ökad självföryngring I rapporten föreslås även att storleken på kalhyggen ska begränsas. Rekommendationen från myndigheterna är att kalhyggen inte ska vara större än två hektar i Götaland och fyra hektar i övriga delar av Sverige. Dessutom föreslås att minst 20 procent av ett område ska reserveras för miljömål i de fall trakthyggesbruk används. Rapporten understryker också betydelsen av naturlig föryngring och förespråkar ökad användning av metoder som skärm- och fröträdställning, luckhuggning och blädning för att främja en större andel naturligt föryngrad skogsareal. Vid framtida planteringar bör enligt myndigheterna minst 30 procent av träden vara självföryngrade. Förslaget går att hitta i sin helhet på [Naturvårdsverkets hemsida](https://www.naturvardsverket.se/om-oss/regeringsuppdrag/slutredovisade-regeringsuppdrag/hyggesfritt-respektive-naturnara-skogsbruk/). ## Hyggligt hjälper skogsägare att ställa om “Vi är väldigt positiva till det här förslaget och det är glädjande att fler än vi ser hyggesfritt skogsbruk som framtiden för skogsbranschen. Det ökade intresset bland skogsägare för alternativa skötselmetoder är tydligt, och med vår enkla och lönsamma metod är vi redo att stödja alla som vill bruka sina skogar på ett hyggesfritt sätt!”, säger Edith Heppich, VD för Hyggligt. Hyggligt hjälper skogsägare, stora som små, att ställa om sitt skogsbruk och optimera lönsamheten i det hyggesfria skogsbruket. Med hjälp av [Hyggligtmetoden](/hyggligtkonceptet) blir hyggesfritt både enkelt och lönsamt. Oavsett var du som skogsägare befinner dig med ditt skogsbruk är vi redo att erbjuda vårt stöd och expertis för att främja hyggesfritt skogsbruk! --- ### [Ställa om till hyggesfritt skogsbruk](https://www.hyggligt.se/artiklar/stalla-om-till-hyggesfritt-skogsbruk) *Uppdaterad: 2025-04-22* Att ställa om från trakthyggesbruk till hyggesfritt skogsbruk är möjligt i alla typer av produktionsskogar, även om vissa beståndsstrukturer har en högre risk för skador och kräver större försiktighet än andra för att omställningen ska bli lyckad. Många skogar kan dock ställas om utan större risker. En skogsdunge i en kontinuitetsskog i Småland När skogar får utvecklas ostört utan ingrepp från oss människor skapas på sikt en mer varierad och [flerskiktad skog](/ordlista/flerskiktad-skog). Att ställa om en traditionellt brukad skog till en flerskiktad skog är därför en väldigt naturlig process. ## Vad menar vi med hyggesfritt skogsbruk? Det finns flera olika hyggesfria skogsskötselmetoder som nödvändigtvis inte har så mycket med varandra att göra. När vi pratar om hyggesfritt skogsbruk i avseendet att “ställa om till hyggesfritt” förutsätter vi här att det som menas är en form av kontinuitetsskogsbruk där skogen går mot att bli [fullskiktad](/ordlista/fullskiktad-skog), alltså ett bestånd med träd av alla storleksklasser. Detta i motsats till trakthyggesbrukets [enskiktade bestånd](/ordlista/enskiktad-skog) där alla träd är ungefär lika höga. Med [Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet) använder vi oss av centrerad plockhuggning ihop med drönare, trädvalsalgoritmer och digitala verktyg för att göra omställningen så ekonomisk och långsiktigt hållbar som möjligt. ## Eventuella risker När skogen får utvecklas utan ingrepp från oss människor skapas på sikt en mer varierad och flerskiktad struktur. Övergången mot hyggesfritt skogsbruk är alltså i sig helt naturlig. Men beroende på skogens nuvarande skick kan det ibland behövas särskilda åtgärder för att minska riskerna. I traditionellt kalhyggesbruk växer träden ofta tätt, är ungefär lika gamla och utvecklar därför smala stammar, små kronor och mindre rotsystem. Om sådana träd friställs för snabbt, utan stöd från omgivande träd, ökar risken att de bryts av blötsnö eller blåser omkull. Genom att istället ge dem ett gradvis större utrymme att växa i, hinner de stärka sina stammar, bygga ut sina kronor och utveckla ett stabilare rotsystem. Ju mer tätslutna, höga och likåldriga träden är, desto mer varsamt måste omställningen ske. Det handlar då om att balansera risken för skador mot att tillfälligt acceptera lägre ekonomisk avkastning kortsiktigt. Men med rätt kompetens och genomtänkta avverkningsbeslut går det att ställa om alla skogar till ett hållbart och hyggesfritt bruk. ## Vilka bestånd är bäst lämpade? De allra flesta bestånd med produktionsmål har tillräckligt goda förutsättningar för att påbörja en omställning. Allra bäst lämpade är slutavverkningsskogar där det redan finns en viss underväxt eller skiktning. Det gäller också yngre och aktivt skötta skogar där träden har långa grönkronor, vilket är ett tecken på att trädet är kraftigt nog för att klara en friställning. Oavsett har de allra flesta bestånd förutsättningar för att påbörja en omställning genom avverkning med ett uttag runt 30 procent av beståndets grundyta. ## Hyggligt hjälper dig ställa om Med [Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet) får du hjälp att ställa om till ett hyggesfritt skogsbruk på ett sätt som är både lönsamt och långsiktigt hållbart. Vi kombinerar modern teknik som drönare, algoritmer för optimerade trädval och digitala planeringsverktyg, ihop med den forskningsbaserade avverkningsmetoden [centrerad plockhuggning](/artiklar/vad-ar-centrerad-plockhuggning). --- ### [Test av positionerings-hårdvara med John Deere inför plockhuggning](https://www.hyggligt.se/artiklar/test-av-positioneringshardvara-med-john-deere-infor-plockhuggning) *Uppdaterad: 2025-03-26* _Rasmus, KA Skog och Erik, Hyggligt_ Våra besök hos John Deere Forestry i Emmaboda har duggat tätt senaste veckorna. Inför avverkning med en John Deere-[skördare](/ordlista/skordare) i Norrland senare i vår har vi samarbetat för att montera, testa och anpassa vår hårdvara och mjukvara för exakt positionering av skördaraggregatet. Med hjälp av den exakta positioneringen av aggregatet ska det bli enklare för skördarförare att hitta träden som ska avverkas enligt vår avverkningsplanering för [plockhuggning](/ordlista/plockhuggning). På skördardatorn visualiseras träden som ska avverkas ihop med exakt position av skördaren och aggregatet, med hjälp av Hyggligts mjukvara. Den exakta positionen av skördaraggregatet blir en förutsättning för att kunna bedriva ett precisionsskogsbruk i större skala med vår metod, centrerad plockhuggning, där trädvalen optimeras för ett lönsamt hyggesfritt skogsbruk. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till John Deere-gänget i Emmaboda och Rasmus på KA Skog för all lysande hjälp med att ta projektet i mål! --- ### [Test ute i fält inför första avverkningen](https://www.hyggligt.se/artiklar/test-ute-i-falt-infor-forsta-avverkningen) *Uppdaterad: 2023-11-12* Vi har varit på fältbesök hos vår skördarförare för ett sista test inför den allra första avverkningen med Hyggligtmetoden. I fredags var John och Erik återigen ute på fältbesök hos entreprenören och skördarföraren Johan, som kommer hantera avverkningen i vår allra första avverkning med Hyggligtmetoden. Avverkningen kommer att genomföras hos vår pilotkund i Östhammar kommun. Besöket gick ut på att testa både hårdvara och mjukvara ute i fält en sista gång innan avverkningen. Med sig i skördaren har föraren tillgång till vårt visualiseringsverktyg där träden som ska avverkas och lämnas kvar tydligt visualiseras på en skärm. Träden visualiseras i en så kallad digital tvilling, alltså en digital 3D-kopia av skogen man befinner sig i, som följer skördarens GPS-position. Testet gick så bra som det bara kunde gå och nu står den allra första avverkningen med Hyggligtmetoden för dörren. Vi är oerhört laddade! --- ### [Utnyttjande av skogens ekosystemtjänster](https://www.hyggligt.se/artiklar/ekonomi/utnyttjande-av-skogens-ekosystemtjanster) *Uppdaterad: 2025-03-13* De nyttor som skogen kan ge samhället kallas för ekosystemtjänster och innefattar allt det som skogen kan bidra med. Idag utnyttjas inte skogens fulla potential, då det oftast enbart är virkesproduktion som prioriteras. De nyttor som skogen kan ge samhället kallas för [ekosystemtjänster](/ordlista/ekosystemtjanster) och innefattar allt det som skogen kan bidra med. Exempelvis virkesproduktion, luftrening ([kolsänka](/ordlista/kolsanka)), vattenreglering (minska risken för översvämningar), matproduktion och rekreation. Idag utnyttjas inte skogens fulla potential, då det oftast enbart är virkesproduktion som prioriteras när beslut tas om hur skogen ska brukas.[1] ## Svårt att värdera ekosystemtjänster Det handlar dels om hur man värderat skogen som resurs historiskt men också om skogsägarnas möjligheter att få ersättning för sitt skogsägande. Det är inte svårt för en skogsägare att värdera sin skog och få betalt för den i virkesmått mätt, men det är desto svårare för skogsägaren att få ersättning och värdera de andra ekosystemtjänsterna. ## Kolkrediter en alternativ inkomstkälla Skogsägare kan genom att bruka sina skogar hyggesfritt bidra till att binda koldioxid under den här kritiska tiden och få ersättning för det genom att sälja kolkrediter med sin skog som kolsänka. Det finns idag flera aktörer som arbetar med att etablera ett system för kolkrediter och Hyggligt arbetar för att knyta ihop sina kunder med dessa företag för att erbjuda ytterligare en källa till inkomst för skogsägaren. ## Andra ekosystemtjänster misgynnas av kalhyggesbruk När skogen brukas med kalhyggesmetoder blir följden att ekosystemtjänsten volymproduktion av virke gynnas medan de andra ekosystemtjänsterna missgynnas. Exempelvis minskar skogens möjligheter att rena atmosfären och vara en kolsänka genom att stora områden ersätts med kalhyggen, vilka istället blir en källa till koldioxid.[2] Kalhyggen blir en källa till koldioxid i cirka 20 år efter avverkningen, vilket är särskilt allvarligt ur ett klimatperspektiv, då vi under de kommande årtiondena behöver minska koldioxidutsläppen kraftigt. ### Matproduktion Ekosystemtjänsten matproduktion är ytterligare en av de nyttor som främjas i en hyggesfritt brukad skog. Kalhyggesbruket innebär täta mörka skogar, vilka missgynnar blåbärs- och lingonris. Studier visar att andelen mark med denna fältvegetation minskat med 19 % sedan 1990-talet.[1] Användningen av kvävegödsling för att öka virkesproduktionen i skogen har ytterligare hämmat blåbärs- och lingonriset. Marksvamparna missgynnas också av kalhyggesbruket, vilket inte bara minskar möjligheterna att plocka matsvamp i skogen utan också deras symbiotiska funktion som stärker bland annat trädens tillgång till vatten. ### Rekreation och rikare turistnäring Rekreation är en ekosystemtjänst som gynnas avsevärt genom hyggesfritt skogsbruk och för skogsägarens vidkommande blir inkomsterna från en rikare turistnäring följden. Det här finner vi bland annat ett lyckat exempel på i skogarna runt nationalparken i Tiveden där Sveaskog har ställt om 2000 hektar till att brukas hyggesfritt, vilket den lokala turistnäringen är mycket positiv till. I dessa skogar finns större möjligheter att locka olika turismföretag såsom turridning, vandring, safari, överlevnadskurser och mycket mer. Inte minst eftersom markerna ser ungefär likadana ut år efter år och naturvärdena består eller till och med utvecklas. Gemensamt för samtliga nämnda ekosystemtjänster är att de är beroende av biologisk mångfald i någon mån. --- ### [Vad är centrerad plockhuggning?](https://www.hyggligt.se/artiklar/vad-ar-centrerad-plockhuggning) *Uppdaterad: 2025-04-23* Centrerad plockhuggning är en form av höggallring där avverkningsbeslut anpassas efter förutsättningarna för varje individuellt träd. Metoden är en del av Hyggligts koncept för lönsamt och hållbart skogsbruk. Solbelyst skog med höga tallar och spridd undervegetation. En högstubbe i förgrunden. Centrerad plockhuggning är en forskningsbaserad och hyggesfri avverkningsmetod optimerad för skogens värdetillväxt. För att förklara det unika med metoden behöver vi först titta på vad plockhuggning betyder. ## Vad innebär plockhuggning? Att plockhugga en skog innebär att avverka träd selektivt samtidigt som majoriteten av träden i skogsbeståndet lämnas kvar, vilket över tid resulterar i en [flerskiktad skog](/ordlista/flerskiktad-skog) med varierande trädstorlekar och åldrar. Plockhuggning beskriver alltså hur avverkningen går till i stora drag, men säger mindre om vilken målsättning man har med den. ## Optimerar värdetillväxt Målsättningen med metoden centrerad plockhuggning är att optimera lönsamheten genom att anpassa tidpunkten för avverkning av varje enskilt träd. Metodikens bärande idé är att släppa fram mellanstora träd av hög kvalitet, eftersom de snabbt ökar i värde om de får fortsätta växa, men ger låg lönsamhet om de avverkas vid deras nuvarande storlek. Centrerad plockhuggning är alltså en form av höggallring. De mest värdefulla träden över en beräknad måldiameter avverkas för att släppa fram mindre träd, för att maximera värdetillväxten på ytan i skogen. Den optimala måldiametern varierar från träd till träd. Träd med många konkurrenter växer långsamt och bör därför avverkas tidigare, medan träd som står mer fritt med fördel kan lämnas kvar för att växa till en större diameter. När det enskilda trädet sänker trädgruppens totala värdetillväxt är det dags att avverka det. Måldiametrar och trädvalen är forskningsbaserade och utgår alltså från beräkningar om trädens konkurrens om resurser, men även skogsägarens räntekrav, aktuella virkespriser, trädslag, virkeskvalité och trädets vitalitet. Beräkningarna utgår från varje enskilt träd och dess närliggande grannar, därav ordet “centrerad”. ## Likheter och skillnader från Naturkulturmetoden Som tidigare nämnt fokuserar centrerad plockhuggning på att släppa fram medelstora träd som snabbt ökar värdetillväxten. Naturkulturmetoden fokuserar istället på att ge utrymme åt träd med hög virkeskvalitet och friska kronor, så att de snabbt kan växa till en större dimension. Metoderna är snarlika och är båda anpassningsbara efter beståndets förutsättningar och skogsägarens målsättningar. I centrerad plockhuggning beräknas uttaget med optimeringsalgoritmer. Urvalsregler för vilka träd som ska avverkas tas fram utifrån omfattande beräkningar och simuleringar på hur träd beter sig i olika situationer, med anpassningar som bygger på justeringar utifrån rådande kunskapsläge och forskningslitteratur. ## Centrerad plockhuggning med Hyggligtkonceptet På Hyggligt har vi utvecklat [Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet), ett koncept som bygger på centrerad plockhuggning som avverkningsmetod. Genom att skanna skogen med drönare samlas detaljerad information om varje träd, dess volym, trädslag och konkurrenssituation. Datan analyseras och urvalsalgoritmen körs för att skapa en avverkningsplan i enlighet med metodiken för centrerad plockhuggning. Därefter visualiseras trädurvalet och avverkningsplanen för skördarföraren i skördarens dator/kartverktyg för att underlätta att rätt träd avverkas och att avverkningen effektiviseras. Läs mer om [Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet) och vår tjänst för [hyggesfri avverkning med plockhuggning](/hyggesfri-avverkning) som vi erbjuder till skogsägare. Till skogsförvaltare erbjuder vi [digitala planeringsverktyg för avverkningar](/planeringsverktyg), [kartverktyg och förarstöd för skogsmaskiner](/for-skogsmaskiner) och [digital skogsinventering och analys](/skogsinventering) för att optimera plockhuggning. --- ### [Vad är hyggesfritt skogsbruk?](https://www.hyggligt.se/artiklar/vad-ar-hyggesfritt-skogsbruk) *Uppdaterad: 2025-04-22* Hyggesfritt skogsbruk är ett samlingsnamn för alla former av skogsbruk där marken alltid är trädbevuxen utan större kalhuggna områden, till skillnad från trakthyggesbruket som är den traditionella skogsbruksmetoden i Sverige. Hyggesfritt är ett begrepp som rymmer en mängd olika metoder, allt från luckhuggning och överhållen skärm till blädning och plockhuggning, metoder som nödvändigtvis inte har så mycket med varandra att göra. ## Olika hyggesfria metoder ### Blädning En avverkningsmetod där marken förblir trädbevuxen och det eftersträvas att skapa eller behålla en [fullskiktad skog](/ordlista/fullskiktad-skog). I en fullskiktad skog finns träd i alla höjdklasser, små plantor till stora träd, fördelade över hela skogen. Mängden små träd är fler än stora träd. Blädningen underlättas av en relativt hög virkesvolym. Intervallen på avverkningarna är olika beroende på markens förmåga att producera virke, men rör sig mellan 10 och 30 år. Virkesuttaget utgör vanligtvis 20-30 procent av den totala virkesvolymen. ### Luckhuggning En avverkningsmetod där skogen avverkas i små luckor med en diameter på 25-50 meter. Efter avverkningen tillåts dessa luckor att naturligt föryngra sig genom [självföryngring](/ordlista/sjalvforyngring). Huruvida luckhuggning är ett hyggesfritt tillvägagångssätt eller inte går att debattera, eftersom luckorna på sätt och vis blir som små [kalhyggen](/ordlista/kalhygge). ### Överhållen skärm En föryngringsmetod där [beståndet](/ordlista/bestand) glesas ut, och de träd som lämnas kvar blir till en skärm av stora träd. Under skärmen växer nya träd upp och när nya träd vuxit upp avvecklar man successivt skärmen. Med överhållen skärm behåller man marken mer trädbevuxen än vid exempelvis fröträdsställning och träden sparas betydligt längre än vid traditionellt skärmskogsbruk. Överhållen skärm kan användas som metod i [enskiktade](/ordlista/enskiktad-skog) bestånd. För att det ska räknas som en hyggesfri metod behöver man lämna minst 25 stora träd per hektar och att skärmen inte avverkas innan yngre träd har etablerats. ### Plockhuggning En avverkningsmetod där man avverkar spridda träd i skogen. Uttaget är vanligen inriktat på träd med speciella egenskaper eller träd över en viss diameter. Oftast är uttagen små, vilket över tid resulterar i en flerskiktad skog med varierande trädstorlekar och åldrar. ## Avverka med centrerad plockhuggning med Hyggligt Hyggligts avverkningsmetod kallas för centrerad plockhuggning och är en metod för att optimera trädvalen för lönsamhet. Läs mer om [Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet) och hur vi hjälper skogsägare och förvaltare genom [digital skogsinventering och analys](/skogsinventering), [digitala planeringsverktyg för avverkningar](/planeringsverktyg) och [avverkningsuppdrag](/hyggesfri-avverkning). Oavsett vad du har för mål med ditt skogsbruk finns det goda skäl att som skogsägare överväga hyggesfria metoder och plockhuggning. Är du nyfiken på vad centrerad plockhuggning som avverkningsmetod med oss på Hyggligt hade inneburit för dig och din skog? [Kontakta oss](/kontakt) så besvarar vi mer än gärna dina funderingar! --- ### [Vanliga frågor om plockhuggning och hyggesfritt](https://www.hyggligt.se/artiklar/vanliga-fragor-om-plockhuggning-och-hyggesfritt) *Uppdaterad: 2025-04-06* Hyggesfritt skogsbruk väcker allt större intresse bland skogsägare, men även en del frågor och missuppfattningar. Vad innebär egentligen metoden plockhuggning? Vad händer med volymtillväxten, stormkänsligheten och mängden körskador? Och hur påverkas ljuskrävande trädslag som tall? ## Vad är plockhuggning? Plockhuggning är en avverkningsmetod där man avverkar spridda träd i skogen. Uttaget är vanligen inriktat på träd med speciella egenskaper eller träd över en viss diameter. Oftast är uttagen små i jämförelse med trakthyggesbruket, vilket över tid resulterar i en [flerskiktad skog](/ordlista/flerskiktad-skog) med varierande trädstorlekar och åldrar. ## Är plockhuggning och hyggesfritt skogsbruk samma sak? Nej, kort förklarat är plockhuggning en hyggesfri metod. Hyggesfritt skogsbruk är en övergripande benämning för olika skogsskötselmetoder som inte kallägger skogsmarken, till skillnad från [trakthyggesbruk](/ordlista/kalhyggesbruk) som är den traditionella skogsbruksmetoden i Sverige. Det är alltså ett begrepp som rymmer en mängd olika metoder, allt från [luckhuggning](/ordlista/luckhuggning) och [överhållen skärm](/ordlista/overhallen-skarm) till [blädning](/ordlista/bladning) och plockhuggning, metoder som nödvändigtvis inte har så mycket med varandra att göra. Vi på Hyggligt genomför optimerade och lönsamma avverkningar med den unika metoden centrerad plockhuggning. Här kan du läsa mer om [vår metod](/hyggligtkonceptet) och att [avverka hyggesfritt med oss](/hyggesfri-avverkning). ## Vilka skogar och marktyper passar för plockhuggning? Plockhuggning passar i alla produktionsskogar. Är skogen lämplig att bedriva skogsbruk i är den lämplig även för plockhuggning, men strukturen på utgångsbeståndet avgör ifall det är det lönsammaste alternativet direkt från första åtgärd. Skiktad skog kan växa och optimeras överallt men det finns beståndstyper där en försiktig omställning till plockhuggning krävs, vilket sänker lönsamheten under omställningsperioden. Framför allt är vår metod centrerad plockhuggning enligt [Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet) välanpassad för skogar där både lönsamhet och mångfald ska gynnas på lång sikt. ## Ger plockhuggning sämre volymtillväxt jämfört med trakthyggesbruk? Det korta svaret är nej, eller möjligen marginellt. Men innan vi svarar på det så är det viktigt att säga att god lönsamhet i första hand bygger på att den tillväxt som finns hamnar i de lönsammaste stammarna, vilket är grova träd av bra kvalité. Om tillväxten maximeras leder det till klenare stammar, dyrare avverkningskostnader och att fler träd självdör. När man jämför volymtillväxt brukar det vara medeltillväxt som man menar. Medeltillväxten anger den genomsnittliga tillväxten i antal kubikmeter under en omloppsperiod. De forskningsresultat som finns gäller blädning i granskog, vilket i allmänhet innebär att det finns en högre andel grova träd. Majoriteten av dessa resultat visar att det inte finns någon skillnad mellan blädning och trakthyggesbruk, men det finns också en del studier som visar på lägre volymtillväxt för blädningen. Sammanfattningsvis, om det skulle finnas en påvisbar skillnad i volymtillväxten mellan plockhuggning och trakthyggesbruk så är den troligen inte särskilt stor. En viktig faktor som styr volymtillväxten för både [skiktad](/ordlista/flerskiktad-skog) och [enskiktad skötsel](/ordlista/enskiktad-skog) är hur uttagen görs. Att rätt träd tas bort och att uttagen är lagom stora är i praktiken viktigare för en hög volymtillväxt än själva valet av metod eller hur stor volym som står kvar efter avverkningen. ## Kan ljuskrävande trädslag som tall ge lönsamhet i skiktad skog? Det finns en skepsis mot att inrikta skötsel mot en skiktad skog dominerad av pionjärträd, exempelvis tall. En huvudsaklig anledning till skepsisen är pionjärsträdens känslighet mot skuggning från större träd, jämfört med sekundärträd som exempelvis gran. Ett motargument är att genom att hålla beståndet glesare kan unga tallar få tillräckligt med ljus för att gro och växa. Studier i Finland visar att lagom täthet för en skiktad tallskog ofta ligger runt ca 5 m2/ha. Det betyder att plockhuggningen är så pass hård att den ligger ganska nära metoderna skärmställning och luckhuggning. Det kan innebära ett visst volymtapp jämfört med att driva upp en enskiktad tallskog, men å andra sidan finns möjligheter att få en betydligt högre värdeproduktion på den volym som skapas. Det finns studier som anger att systematiskt plockhuggna tallskogar genererar 25 % timmer i förstaklasskvalité, jämfört med ca 3-4 % i skogar brukade med trakthyggesbruk. Kom också ihåg att ca 25% av den producerade volymen i trakthyggesbruket tas ut i form av olönsamma gallrings- och röjningsträd, vilket är betydligt mer jämfört med en skiktad skog. Det behövs dock forskas mycket mer på plockhuggning i tallskog innan det går att svara ordentligt på den här frågan. Överlag bör man vara försiktig med att planera för fullskiktade och trädslagsrena bestånd med pionjärträd. Däremot kan man lugnt satsa på att hålla en täthet i skogen som skapar dominerande inslag av pionjärträdarter i den plockhuggna skogen. ## Blir skogen sönderkörd om man kör med stora skördare i skogen var tionde år? Plockhuggning innebär förstås att varje avverkad [skogskubikmeter](/ordlista/skogskubikmeter) transporteras en längre sträcka i genomsnitt jämfört med en [slutavverkning](/ordlista/slutavverkning). De skador som kan uppstå handlar om fällskador på kvarvarande träd, markkompaktering vid framför allt [skotningen](/ordlista/skotare) samt övriga rot och stamskador orsakade av maskinerna. Det finns dock inget generellt samband mellan plockhuggning och mängden skador. Däremot finns det många studier som visar på körskador i samband med att kalhyggen tas upp. Faktum är att risken för körskador är betydligt mer beroende av vem maskinföraren är än vilken skötselmetod som används. En dålig maskinförare kan orsaka många skador i en plockhuggning precis som vid en vanlig gallring. Att anlita duktiga förare är A och O och att de får jobba under rimliga villkor. Ackordprissättning är ofta ett dåligt alternativ i plockhuggning. En duktig förare fäller träden där de gör minst skada och ser till att lägga tillräckligt med ris när bärigheten är dålig eller att anpassa lasten efter bärförmågan. Det är också så att en dåligt skött skog med höga träd som står tätt kommer att få mer stamskador än en välskött skog. Men en professionell förare med bra förutsättningar bör inte orsaka stamskador på mer än några enstaka procent av kvarvarande träd och körvägarna bör inte visa på någon kompaktering. Det finns en allmän uppfattning om att plockhuggning skulle innebära fler ingrepp i skogen. Det man inte tänker på är att även trakthyggesbruk med ett normalt skötselprogram innebär flera ingrepp med maskiner under en omloppstid, med slutavverkning, markberedning, två gallringar och slutligen återupprepas cykeln med en ny slutavverkning. I södra Sverige, med en [omloppstid](/ordlista/omloppstid) på 70 år, innebär det ett ingrepp var 14 år. ## Ökar risken för stormskador när skogen glesas ut? Risken för stormskador ökar alltid när skogen glesas ut, oavsett skötselsystem. Däremot är ett flerskiktat bestånd som avverkats genom plockhuggning betydligt mer stormfast än ett enskiktat bestånd som sköts enligt kalhyggesbrukets principer. I omställningsperioden då ett bestånd går från enskiktat till flerskiktat är det dock mer stormkänsligt. Med det sagt finns det flera sätt att vara proaktiv och minimera risken. Beroende på beståndets historik och bedömda risk kan uttaget vid avverkning anpassas för att minska risken. Även dragningen av [stickvägar](/ordlista/stickvag) spelar in, exempelvis genom att planera för stickvägar i motsatt riktning mot den förhärskande vindriktningen. Hyggligt tar hänsyn till dessa saker i avverkningsplaneringen för [hyggesfria avverkningar](/hyggesfri-avverkning). ## Kan man ställa om ett enskiktat bestånd till flerskiktat och hyggesfritt? Det går att ställa om enskiktade bestånd till att bli flerskiktade. Hyggligts algoritmer för trädval möjliggör den omställningen genom att dimensionera uttagen för att successivt glesa ut skogen. Den successiva utglesningen som delar upp avverkningarna över en längre period är viktig för att begränsa skogens stormkänslighet. Ju yngre och ju mer välgallrad skog, desto snabbare omställningsperiod. Vi har valt att lägga en gräns för uttaget på 30 % för gran och 40 % för tall. Hur lång tid det tar och hur ekonomin i skogsbruket blir under den tiden beror också på hur skiktningen ser ut från början. De flesta bestånd har, trots att träden planterades vid samma tidpunkt, en viss diameterspridning med anledning av det blir det viktigt att underhålla och utöka den variationen. Om skogen är gammal och tät är det en större utmaning att ställa om och då kan omställningen kanske inte längre motiveras av enbart lönsamhetsskäl. Hyggligt kan hjälpa dig att avgöra om ett bestånd har passerat gränsen för att vara ekonomiskt motiverad att ställa om. ## Centrerad plockhuggning med Hyggligt Oavsett vad du har för mål med ditt skogsbruk finns det goda skäl att som skogsägare överväga plockhuggning. Är du nyfiken på vad centrerad plockhuggning med oss på Hyggligt hade inneburit för dig och din skog? [Kontakta oss](/kontakt) eller gå till [Räkna på din skog](/rakna) och fyll i dina uppgifter, så återkommer vi med en uppskattning på vad det hade inneburit ekonomiskt och besvarar dina funderingar! --- ### [Virke i bättre betalda sortiment med Hyggligt](https://www.hyggligt.se/artiklar/ekonomi/virke-i-battre-betalda-sortiment) *Uppdaterad: 2025-03-13* Med Hyggligtmetoden relateras alltid det föreslagna virkesuttaget till de aktuella virkespriserna, vilket innebär att virket så långt det är möjligt fokuseras till bättre betalda timmerdimensioner. Med Hyggligtmetoden relateras alltid det föreslagna virkesuttaget till de aktuella virkespriserna och fokuseras till bättre betalda timmerdimensioner. Modellen tar även hänsyn till en beräknad mogendiameter. Det betyder att varje träd i [beståndet](/ordlista/bestand) bedöms utifrån dess värdetillväxtpotential, alltså om det är mest lönsamt att lämna trädet och låta det växa sig större, eller att avverkas. ## Sänkta drivningskostnader för dåligt betalda dimensioner Utöver fördelen att skogsägaren får bättre betalt för virket som tas ut ur skogen, lägger dessutom maskinföraren ingen kostsam tid på att ta ner träd som ändå inte ger bra betalt. Det finns exempelvis studier som visar att markägaren inte får något netto för de stammar som är under 15 cm i diameter.[1] ## Träd i Sverige avverkas vid för låg ålder Hyggesfritt brukade bestånd innehåller betydligt flera grova träd än bestånd som brukas med [kalhyggesbruk](/ordlista/kalhyggesbruk), vilket är en följd av att träden får stå kvar tills de är mogna. Vidare är trädens volym starkt kopplad till diametern. Exempelvis har en gran med 33 cm diameter i [brösthöjd](/ordlista/brosthojd) en dubbel volym jämfört med en gran på 25 cm. Medeldiametern i brösthöjd på de träd som [slutavverkas](/ordlista/slutavverkning) i Sverige är cirka 20 cm.[2] Det gör att skogsägare idag förlorar mycket pengar enbart för att träden avverkas vid för låg ålder. I hyggesfritt skogsbruk är medeldiametern hos de avverkade träden 28 cm. Uttag av grövre träd gör att en större andel av de avverkade träden kan säljas som sågtimmer, vilket ger mer betalt för skogsägaren. Utöver detta prissätts virke också utifrån kvalité och där levererar till exempel hyggesfritt skötta tallskogar 25% timmer i första klass, jämfört mot 2-3% i kalhyggesskogar.[3] ## Hyggesfri skötsel mer lönsamt för skogsägare Strategin som beskrivits ovan, alltså att uttaget baseras på det som betalas bäst, ligger helt i linje med den forskning som gjorts då man jämför lönsamheten i hyggesfritt skogsbruk och kalhyggesbruk. Dessa studier visar att hyggesfritt är mer lönsamt för skogsägaren.[4] I denna forskning jämförs de olika skötselsystemen utifrån nuvärdesberäkningar som är ett allmänt vedertaget sätt att beräkna lönsamhet inom företagsekonomi över tid då olika investeringsalternativ jämförs.[5] Nuvärdesmetoden är också den vedertagna metoden att använda även vid beräkningar inom kalhyggesbruket. Anläggningskostnaderna minskar vid hyggesfritt. ## Ordlista --- ### [Aptering](https://www.hyggligt.se/ordlista/aptering) *Uppdaterad: 2025-03-13* Aptering är processen där stammar kapas upp i stockar i valda längder. Apteringen kan ske manuellt av skogsarbetare, men oftast automatiskt med hjälp av [skördare](/ordlista/skordare) utrustade med datoriserade apteringssystem. Apteringen är viktig för att maximera värdet på virket genom att anpassa längd, diameter och kvalitetsgräns på stocken. --- ### [Avdelning](https://www.hyggligt.se/ordlista/avdelning) *Uppdaterad: 2023-08-11* Ett annat ord för [bestånd](/ordlista/bestand) och används oftast i skogsbruksplaner. När man talar om en avdelning är det vanligtvis en samling träd inom ett specifikt område som delar liknande egenskaper som trädslag, ålder, storlek och struktur. --- ### [Avverkningsuppdrag](https://www.hyggligt.se/ordlista/avverkningsuppdrag) *Uppdaterad: 2025-03-13* Avverkningsuppdrag är en försäljningsmetod där köparen ansvarar för både avverkning och transport. Rent juridiskt innebär detta en nyttjanderätt, vilket betyder att köparen får rätt att avverka skog på en specifik fastighet enligt avtalet. Betalningen sker utifrån den inmätta volymen och den prislista som parterna har kommit överens om, men avverkningskostnaderna dras av från ersättningen. Betalning sker först efter att avverkningen är genomförd och köparen har dragit av kostnader för avverkning och [aptering](/ordlista/aptering). Detta innebär att skogsägaren får ersättning baserat på den levererade volymen, men slutbeloppet påverkas av avverkningskostnaderna. Avverkningsuppdrag är en flexibel lösning som ger skogsägaren möjlighet att sälja virke utan att själv behöva hantera logistiken kring avverkningen. --- ### [Bestånd](https://www.hyggligt.se/ordlista/bestand) *Uppdaterad: 2023-08-11* En samling träd inom ett specifikt område som delar liknande egenskaper som trädslag, ålder, storlek och struktur. Det är en grundläggande enhet inom skogsbruket som används för att hantera och planera skogligt arbete. Ett bestånd kan även kallas för [avdelning](/ordlista/avdelning), vilket är vanligt förekommande i skogsbruksplaner. --- ### [Blädning](https://www.hyggligt.se/ordlista/bladning) *Uppdaterad: 2024-02-06* En avverkningsmetod där marken förblir trädbevuxen och det eftersträvas att skapa eller behålla en [fullskiktad skog](/ordlista/fullskiktad-skog). I en fullskiktad skog finns träd i alla höjdklasser, små plantor till stora träd, fördelade över hela skogen. Mängden små träd är fler än stora träd. Blädningen underlättas av en relativt hög virkesvolym. Intervallen på avverkningarna är olika beroende på markens förmåga att producera virke, men rör sig mellan 10 och 30 år. Virkesuttaget utgör vanligtvis 20-30 procent av den totala virkesvolymen. --- ### [Brösthöjd](https://www.hyggligt.se/ordlista/brosthojd) *Uppdaterad: 2025-03-27* Den höjd från marken där man mäter ett stående träds diameter ([brösthöjdsdiameter](/ordlista/brosthojdsdiameter)), omkrets, barktjocklek med mera. Brösthöjden är 1,3 meter ovanför marknivå. --- ### [Brösthöjdsdiameter](https://www.hyggligt.se/ordlista/brosthojdsdiameter) *Uppdaterad: 2023-08-11* Mått på ett träds diameter 1,3 meter över marknivån. Mäts oftast med [klave](/ordlista/klave) – en större och enklare form av skjutmått. Diametern mäts antingen på "mötande" kant eller - för större noggrannhet - genom att [korsklava](/ordlista/korsklavning) trädet. --- ### [Drivning](https://www.hyggligt.se/ordlista/drivning) *Uppdaterad: 2023-10-21* Ett samlingsnamn för maskinkörningen i skogen när man avverkar och forslar bort virke från skogen till bilväg. --- ### [Ekosystemtjänster](https://www.hyggligt.se/ordlista/ekosystemtjanster) *Uppdaterad: 2023-08-22* De nyttor som skogen kan ge samhället kallas för ekosystemtjänster och innefattar allt det som skogen kan bidra med, exempelvis virkesproduktion, luftrening, fungera som en [kolsänka](/ordlista/kolsanka), vattenreglering (minska risken för översvämningar), matproduktion och rekreation. --- ### [Enskiktad skog](https://www.hyggligt.se/ordlista/enskiktad-skog) *Uppdaterad: 2023-08-22* En term för att beskriva trädens höjdspridning i ett [skogsbestånd](/ordlista/bestand). I ett enskiktat bestånd är träden ungefär lika höga. I det traditionella [kalhyggesbruket](/ordlista/kalhyggesbruk) är bestånden oftast enskiktade, vilket betyder att merparten av den svenska skogen i dagsläget är enskiktad. --- ### [Flerskiktad skog](https://www.hyggligt.se/ordlista/flerskiktad-skog) *Uppdaterad: 2023-12-12* En term för att beskriva trädens höjdspridning i ett [skogsbestånd](https://www.hyggligt.se/ordlista/bestand). I ett flerskiktat bestånd finns det träd av flera olika storleksklasser. Flerskiktad skog är ett samlingsnamn för skogsbestånd som varken är [enskiktade](/ordlista/enskiktad-skog) eller [tvåskiktade](/ordlista/tvaskiktad-skog). Ett flerskiktat bestånd kan vara [fullskiktat](/ordlista/fullskiktad-skog). I det traditionella [kalhyggesbruket](/ordlista/kalhyggesbruk) är bestånden oftast enskiktade. I hyggesfria bestånd är det däremot betydligt vanligare att beståndet är flerskiktat eller till och med fullskiktat. --- ### [Fullskiktad skog](https://www.hyggligt.se/ordlista/fullskiktad-skog) *Uppdaterad: 2023-10-20* En term för att beskriva trädens höjdspridning i ett [skogsbestånd](/ordlista/bestand). I ett fullskiktat bestånd finns träd av alla storleksklasser och alltid fler små än stora träd. Det är den naturliga skiktningen för en skog där det inte bedrivits något skogsbruk. I det traditionella [kalhyggesbruket](/ordlista/kalhyggesbruk) är bestånden oftast [enskiktade](/ordlista/enskiktad-skog). I hyggesfria bestånd är det däremot betydligt vanligare att beståndet är fullskiktat. --- ### [Högstubbe](https://www.hyggligt.se/ordlista/hogstubbe) *Uppdaterad: 2025-04-23* Högstubbe är en trädstam som avsiktligt har lämnats kvar efter att trädet fällts eller brutits. De används i skogsbruk för att gynna den biologiska mångfalden, eftersom högstubbar fungerar som viktiga livsmiljöer för många insekter, svampar, fåglar och andra arter som är beroende av död ved. Vid avverkning lämnas ofta naturliga högstubbar kvar, och man kan även avsiktligt skapa nya högstubbar genom att kapa trädet 3-4 meter över marknivån. --- ### [Kalhygge](https://www.hyggligt.se/ordlista/kalhygge) *Uppdaterad: 2023-08-11* Ett område där de flesta (om inte alla) träd har avverkats, vilket kan kallas för slutavverkning eller föryngringsavverkning. Efter avverkningen kommer en process av föryngring igång, där nya träd börjar växa och skapar grunden för en ny skogsgeneration. --- ### [Kalhyggesbruk](https://www.hyggligt.se/ordlista/kalhyggesbruk) *Uppdaterad: 2023-10-23* Kalhyggesbruk är den traditionella avverkningsmetoden i Sverige och innebär att man etablerar en ny generation träd samtidigt i [beståndet](/ordlista/bestand). När träden blivit tillräckligt gamla skördas hela beståndet och ett nytt bestånd anläggs. Därefter upprepas cykeln. Ett bestånd med kalhyggesbruk som avverkningsmetod är oftast enskiktat eller tvåskiktad, vilket innebär att alla träd i beståndet är ungefär lika gamla och höga. --- ### [Klave](https://www.hyggligt.se/ordlista/klave) *Uppdaterad: 2025-03-27* Ett mätredskap som används för att mäta trädstammars diameter. Den är ett enklare och större skjutmått. Klaven är ett viktigt instrument vid skogsuppskattning eftersom den mäter [brösthöjdsdiametern](/ordlista/brosthojdsdiameter) som behövs för att beräkna trädets volym. --- ### [Kolsänka](https://www.hyggligt.se/ordlista/kolsanka) *Uppdaterad: 2023-08-11* En naturlig eller konstgjord process eller plats där koldioxid tas upp från atmosfären och lagras under en längre tid. Kolsänkor spelar en viktig roll i att minska mängden koldioxid i atmosfären och bidra till att mildra klimatförändringarna. Exempel på kolsänkor är skogar, hav, torv- och jordbruksmarker. Även trämaterial i hus, möbler och liknande produkter benämns ibland som kolsänkor på det sättet att de lagrar kol som har absorberats under trädens tillväxt. --- ### [Korsklavning](https://www.hyggligt.se/ordlista/korsklavning) *Uppdaterad: 2023-08-11* Mätning med hjälp av en [klave](/ordlista/klave). Mätningen görs två gånger, i ett kors, för att få ett säkrare mått på trädets diamater. Korsklavning görs eftersom träd sällan är perfekt cirkelformade. --- ### [Leveransrotköp](https://www.hyggligt.se/ordlista/leveransrotkop) *Uppdaterad: 2025-03-13* Leveransrotköp är en försäljningsmetod där skogsägaren får ett överenskommet nettopris per avverkad kubikmeter, och köparen tar hand om både avverkning och transport. Volymen fastställs genom inmätning av det avverkade virket, och betalningen sker utifrån det fastställda priset. Denna metod kan vara fördelaktig för skogsägaren eftersom den minskar risken för oväntat höga avverkningskostnader – priset är redan bestämt och påverkas inte av eventuella avverkningsproblem. Leveransrotköp ger en smidig affär där skogsägaren vet vilken ersättning som kommer att betalas per kubikmeter, samtidigt som köparen tar hela ansvaret för avverkningen. --- ### [Leveransvirke](https://www.hyggligt.se/ordlista/leveransvirke) *Uppdaterad: 2025-03-13* Leveransvirke är en försäljningsmetod för virke där skogsägaren själv ansvarar för avverkning och transport av virket till bilväg. Köparen betalar skogsägaren baserat på den inmätta volymen enligt en fast prislista. Denna metod passar aktiva skogsägare som har tid, kunskap och egna skogsmaskiner för att själv sköta avverkningen. En fördel är att skogsägaren har full kontroll över hur träden [apteras](/ordlista/aptering), det vill säga kapas i olika sortiment, vilket kan påverka det ekonomiska utfallet. --- ### [LiDAR](https://www.hyggligt.se/ordlista/lidar) *Uppdaterad: 2024-01-03* Förkortning av "Light Detection and Ranging" och är en teknik som används för att mäta avstånd och skapa detaljerade kartor eller modeller av omgivningen. Den fungerar genom att skicka ut laserpulser och mäta den tid det tar för ljuset att reflekteras tillbaka från olika ytor. Genom att analysera reflektionerna kan LiDAR-system generera exakta tredimensionella punktmoln och kartor. LiDAR-tekniken används av Hyggligt där den hjälper till att skapa detaljerade punktmoln av skogen. Punktmolnet används sedan för att läsa av egenskaper från samtliga träd, bland annat position, höjd, volym, trädslag, vitalitet med mera. Det tredimensionella punkmolnet används även för att visualisera vilka träd som ska huggas ner vid avverkning. --- ### [Luckhuggning](https://www.hyggligt.se/ordlista/luckhuggning) *Uppdaterad: 2024-02-05* En avverkningsmetod där skogen avverkas i små luckor med en diameter på 25-50 meter. Efter avverkningen tillåts dessa luckor att naturligt föryngra sig genom [självföryngring](/ordlista/sjalvforyngring). Huruvida luckhuggning är ett hyggesfritt tillvägagångssätt eller inte går att debattera, eftersom luckorna på sätt och vis blir som små [kalhyggen](/ordlista/kalhygge). --- ### [m³fub](https://www.hyggligt.se/ordlista/m3fub) *Uppdaterad: 2025-03-28* Enhetsförkortningen står för fastkubikmeter under bark. Avser volymen på den verkliga vedvolymen på ett träd utan bark, topp, grenar och stubbe. [Konvertera mellan m³sk och m³fub](/verktyg/konvertera-volym/m3sk-till-m3fub) --- ### [m³sk](https://www.hyggligt.se/ordlista/m3sk) *Uppdaterad: 2025-03-28* Förkortning av enheten [Skogskubikmeter](/ordlista/skogskubikmeter). Enhet som används för att beskriva ett bestånds eller enskilt träds virkesvolym. m³sk innefattar hela trädets stam ovanför stubbhöjd inklusive bark och topp, men inte rötter och grenar. [Konvertera mellan m³sk och m³fub](/verktyg/konvertera-volym/m3sk-till-m3fub) --- ### [Måldiameterhuggning](https://www.hyggligt.se/ordlista/maldiameterhuggning) *Uppdaterad: 2024-02-05* En avverkningsmetod där alla träd som är större än en förutbestämd minsta diameter avverkas. I denna metod tas ingen hänsyn till trädens utseende eller deras position i det befintliga beståndet. Vanligtvis anpassas den minsta tillåtna diametern till priserna på virkesmarknaden, men det kan också finnas viss anpassning med tanke på att skydda mot överavverkning. Måldiameterhuggning är i princip samma sak som de numera kritiserade dimensionshuggningarna som var vanliga i norra Sverige under första hälften av 1900-talet. Dimensionshuggningarna blev dock över tid allt mer exploaterande och kunde lämna efter sig ett oväxtligt bestånd. Vid måldiameterhuggning fastställer man istället en diametergräns för att säkerställa att skogen efter ingreppet inte blir så gles att tillväxten hindras. --- ### [Omloppstid](https://www.hyggligt.se/ordlista/omloppstid) *Uppdaterad: 2023-12-19* Tiden som inom [kalhyggesbruket](/ordlista/kalhyggesbruk) sträcker sig från att en ny generation av skog planteras, sås eller föryngras, till det att skogen [slutavverkas](/ordlista/slutavverkning). I genomsnitt är omloppstiden omkring 100 år för skog i Sverige.1 Begreppet används sällan inom hyggesfritt skogsbruk eftersom skogen konstant behåller ett tätt trädskikt. Med andra ord finns det ingen omloppstid i en hyggesfri skog. --- ### [Plockhuggning](https://www.hyggligt.se/ordlista/plockhuggning) *Uppdaterad: 2025-04-22* En avverkningsmetod där man avverkar spridda träd i skogen. Uttaget är vanligen inriktat på träd med speciella egenskaper eller träd över en viss diameter. Oftast är uttagen små, vilket över tid resulterar i en [flerskiktad skog](/ordlista/flerskiktad-skog) med varierande trädstorlekar och åldrar. ## Vilka skogar och marktyper passar för plockhuggning? Plockhuggning passar i alla produktionsskogar. Är skogen lämplig att bedriva skogsbruk i är den lämplig även för plockhuggning, men strukturen på utgångsbeståndet avgör ifall det är det lönsammaste alternativet direkt från första åtgärd. Skiktad skog kan växa och optimeras överallt men det finns beståndstyper där en försiktig omställning till plockhuggning krävs, vilket sänker lönsamheten under omställningsperioden. Framför allt är vår metod centrerad plockhuggning enligt [Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet) välanpassad för skogar där både lönsamhet och mångfald ska gynnas på lång sikt. ## Centrerad plockhuggning - ekonomiskt optimerad plockhuggning Hyggligts avverkningsmetod kallas för [centrerad plockhuggning](/artiklar/vad-ar-centrerad-plockhuggning). Det som gör metoden unik i jämförelse med andra hyggesfria avverkningsmetoder är att trädurvalet är forskningsbaserat och optimerat för lönsamhet. Vi kombinerar det med vår effektiva datainsamling och analys för att sedan presentera trädvalet i ett kartverktyg åt skördarförare, vilket i kombination gör plockhuggning enkelt och effektivt. Läs mer om [Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet) och hur vi hjälper skogsägare och förvaltare genom [digital skogsinventering och analys](/skogsinventering), [digitala planeringsverktyg för avverkningar](/planeringsverktyg) och [avverkningsuppdrag](/hyggesfri-avverkning). --- ### [Rotpost](https://www.hyggligt.se/ordlista/rotpost) *Uppdaterad: 2025-03-13* Rotpost är en försäljningsmetod där skogsägaren säljer ett bestånd av träd på rot, det vill säga innan de avverkats. Innan försäljningen görs en stämpling, där de träd som ska säljas mäts och dokumenteras i en så kallad stämplingslängd. Denna används sedan för att ta in anbud från olika köpare. Köparen betalar ett fast pris för hela rotposten och ansvarar därefter för avverkning och transport. Eftersom priset bestäms i förväg får skogsägaren en tydlig bild av intäkterna redan innan avverkningen påbörjas. Försäljning via rotpost kan vara ett bra alternativ för skogsägare som vill ha en trygg och förutsägbar försäljning utan att själva behöva hantera avverkningen. --- ### [Självföryngring](https://www.hyggligt.se/ordlista/sjalvforyngring) *Uppdaterad: 2023-12-19* Föryngring av skog som sker på naturlig väg genom att frön från äldre träd börjar gro, alltså utan plantering. Plantering av träd görs i det traditionella [kalhyggesbruket](/ordlista/kalhyggesbruk) i början av en [omloppstid](/ordlista/omloppstid), strax efter att ett bestånd har [slutavverkats](/ordlista/slutavverkning). I en hyggefritt brukad skog behövs sällan det, då skogen föryngrar sig själv naturligt. --- ### [Skogskubikmeter](https://www.hyggligt.se/ordlista/skogskubikmeter) *Uppdaterad: 2023-12-04* Enhet som används för att beskriva ett bestånds eller enskilt träds virkesvolym. Skogskubikmeter innefattar hela trädets stam ovanför stubbhöjd inklusive bark och topp, men inte rötter och grenar. Förkortas **m3sk**. --- ### [Skotare](https://www.hyggligt.se/ordlista/skotare) *Uppdaterad: 2023-10-21* Skogsmaskin som används för att frakta virke ut ur skogen fram till skogsbilväg. Skotare används vanligtvis tillsammans med [skördare](/ordlista/skordare) som svarar för att fälla och kapa träden. --- ### [Skördare](https://www.hyggligt.se/ordlista/skordare) *Uppdaterad: 2023-10-21* Skogsmaskin som avverkar (fäller), kvistar och kapar träd till stockar i rätt storlekar. Skördare används vanligtvis tillsammans med [skotare](/ordlista/skotare) vid avverkning, som svarar för bortforslingen av stockar. --- ### [Slutavverkning](https://www.hyggligt.se/ordlista/slutavverkning) *Uppdaterad: 2023-10-23* Begreppet används inom [kalhyggesbruket](/ordlista/kalhyggesbruk) och är avverkning där samtliga träd i ett bestånd skördas. Slutavverkning är det sista som sker inom kalhyggesbrukets [omloppstid](/ordlista/omloppstid). Efter slutavverkningen börjar processen om igen med plantering av ny skog på platsen. Inom det hyggesfria skogsbruket slutavverkas aldrig skogen, eftersom skogen konstant behåller ett tätt trädskikt och majoriteten av träden alltid får stå kvar vid avverkning. --- ### [Stickväg](https://www.hyggligt.se/ordlista/stickvag) *Uppdaterad: 2023-12-19* En väg som anläggs i skogen för att underlätta skogsmaskinernas framkomlighet. Används när [skördare](/ordlista/skordare) avverkar och [skotare](/ordlista/skotare) kör ut virket ur skogen. Dessa vägar, vanligtvis 3-5 meter breda, skapas genom att hugga upp gator i skogen för att skapa ett nätverk av parallella vägar. Stickvägarna täcks ofta med avverkningsris för att undvika markslitage och rotskador under körning. För att minimera både den totala längden och risken för skador på träden strävar man efter att göra stickvägarna så raka och parallella som möjligt. Denna typ av vägar kan återanvändas vid framtida avverkningar och får enligt skogsvårdslagen inte uppta mer än 20% av gallringsbeståndets areal. --- ### [Tvåskiktad skog](https://www.hyggligt.se/ordlista/tvaskiktad-skog) *Uppdaterad: 2023-10-20* En term för att beskriva trädens höjdspridning i ett [skogsbestånd](/ordlista/bestand). I ett tvåskiktad bestånd finns det två väl avgränsade höjdskikt, med ett övre skikt och ett lägre skikt av träd, med var sitt krontak. Tvåskiktade bestånd uppkommer ofta genom att beståndet är i en övergångsfas i [kalhyggesbruket](/ordlista/kalhyggesbruk). --- ### [Virkesförråd](https://www.hyggligt.se/ordlista/virkesforrad) *Uppdaterad: 2023-12-04* Volymen skog som finns i ett bestämt område, till exempel i ett [bestånd](/ordlista/bestand), på en hektar eller en fastighet. Anges i [skogskubikmeter](/ordlista/skogskubikmeter). --- ### [Överhållen skärm](https://www.hyggligt.se/ordlista/overhallen-skarm) *Uppdaterad: 2025-03-25* En föryngringsmetod där [beståndet](/ordlista/bestand) glesas ut, och de träd som lämnas kvar blir till en skärm av stora träd. Under skärmen växer nya träd upp och när nya träd vuxit upp avvecklar man successivt skärmen. Med överhållen skärm behåller man marken mer trädbevuxen än vid exempelvis fröträdsställning och träden sparas betydligt längre än vid traditionellt skärmskogsbruk. Överhållen skärm kan användas som metod i [enskiktade](/ordlista/enskiktad-skog) bestånd. För att det ska räknas som en hyggesfri metod behöver man lämna minst 25 stora träd per hektar och att skärmen inte avverkas innan yngre träd har etablerats. ## Press --- ### [ATL: “Egen skötselmodell för ökad lönsamhet”](https://www.hyggligt.se/press/atl-egen-skotselmodell-for-okad-loensamhet) *Uppdaterad: 2025-12-09* Branschtidningen ATL besökte Hyggligts hyggesfria avverking i Tölingsnäs utanför Vingåker för att se hur centrerad plockhuggning fungerar i praktiken. Skogsägaren Lars Pontén beskriver varför skogskänslan och rekreationsvärdena vägde tungt i beslutet att pröva en alternativ metod. – Det ser bra ut och verkar lovande, skogskänslan är kvar. Men jag är försiktig och väntar med att ge ett omdöme tills det är klart, först då vet vi hur mycket skog som är kvar. ATL lyfter även Hyggligts skötselmodell, som bygger på Nils Fagerbergs forskning och fokuserar på att maximera värdetillväxten per träd snarare än volymtillväxten på beståndsnivå. Med hjälp av drönarskanning, optimeringsalgoritmer och visualiseringsstöd i skördaren väljs exakt vilka träd som ska tas ut vid varje ingrepp. – Många är redan medvetna om att det finns fördelar för den biologiska mångfalden med hyggesfritt skogsbruk men inte att det finns ekonomiska fördelar och större möjlighet att kombinera olika mål, säger Erik Ek Elmqvist, medgrundare av Hyggligt. Reportaget beskriver också hur metoden kombineras med markägarens mål, hur uttagsnivåer anpassas för olika trädslag och hur återväxten sker naturligt för att på sikt skapa ett mer flerskiktat bestånd. ATL lyfter samtidigt frågor som ofta diskuteras inom hyggesfritt skogsbruk, som stormstabilitet, föryngring och produktivitet vid höggallringar. Artikeln finns att läsa i sin helhet här: [https://www.atl.nu/hyggligt-vill-oka-vardet-i-hyggesfritt-skogsbruk](https://www.atl.nu/hyggligt-vill-oka-vardet-i-hyggesfritt-skogsbruk) --- ### [ATL: “Halv miljon till automatisk trädbedömning”](https://www.hyggligt.se/press/atl-halv-miljon-till-automatisk-tradbedomning) *Uppdaterad: 2025-11-13* Tidningen ATL uppmärksammar att Hyggligt tilldelats 500 000 kronor i stöd från Vinnova inom utlysningen Innovativa Startups 2025. Stödet syftar till att vidareutveckla företagets teknik för automatiserad trädbedömning direkt från lidarbaserad drönardata. I artikeln lyfts hur Hyggligt arbetar med att ta fram beslutsstöd för precisionsskogsbruk, där diametrar, volymer, vitalitet och kvalitet på enskilda träd kan analyseras utan manuella moment i fält, vilket ses som en viktig milstolpe i utvecklingen av digitala verktyg för hyggesfritt skogsbruk. Projektet ska pågå mellan november 2025 och juli 2026 och omfattar både insamling av referensdata, mjukvaruutveckling och tester. Målet är att skapa mer träffsäkra underlag för trädval vid hyggesfria avverkningar, något som har möjlighet att öka lönsamheten för skogsägare och bidra till bevarad biologisk mångfald. Läs artikeln i sin helhet här: [https://www.atl.nu/hyggligt-far-stod-for-tradmatning-med-lidar](https://www.atl.nu/hyggligt-far-stod-for-tradmatning-med-lidar) --- ### [Forest Friends investerar i Hyggligt](https://www.hyggligt.se/press/forest-friends-investerar-i-hyggligt) *Uppdaterad: 2024-04-19* Investeringsfonden Forest Friends I investerar 0.5 MSEK i Hyggligt. Hyggligt har genomfört en nyemission i vilken Forest Friends har tecknat aktier i bolaget. Forest Friends är en investeringsfond med inriktning mot nya innovativa lösningar inom skogsbruket. I fondens styrelse sitter bland Leif Brodén, som tidigare har varit koncernchef för skogsföretaget Södra Skogsägarna, och Lennart Eberleh som är VD och koncernchef för skogsindustriföretaget Rottneros. “Det känns otroligt roligt att Forest Friends tror på oss och vår lösning för hyggesfritt skogsbruk. Forest Friends är en investerare med mycket kunskap och erfarenhet inom skogsindustrin och det kommer att vara väldigt nyttigt för Hyggligt framöver att ha en sådan investerare med sig.” säger Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt. --- ### [Hyggligt antagna till Sting Accelerate ClimateTech](https://www.hyggligt.se/press/hyggligt-antagna-till-sting-accelerate-climatetech) *Uppdaterad: 2023-09-05* Hyggligt har blivit utvalt att vara en del av Stings program Accelerate ClimateTech i Stockholm. Hyggligt har blivit utvalt att vara en del av Stings program Accelerate ClimateTech, ett nytt program inför hösten 2023. Programmet är en del av Stings nya [Climate Action-satsning](https://www.mynewsdesk.com/se/sting/pressreleases/sting-stoettar-100-svenska-klimatbolag-i-nytt-climate-action-initiativ-3227987) i vilken Sting har förbundit sig att accelerera hundra svenska klimatstartups under de kommande fyra åren. Sting är en ledande incubator och accelerator i Norden som fokuserar på att främja tillväxten av tech-startups. Sting erbjuder företagare ett omfattande utbud av resurser, inklusive affärsutveckling, finansiering, mentorskap och nätverk, för att hjälpa dem att skala sina innovationer och lösa viktiga samhällsutmaningar. Sting spelar en viktig roll i Stockholms startup-ekosystem och har bidragit till att många framgångsrika teknologiföretag har vuxit fram inom området. “I en tid när vår planet står inför svåra utmaningar är det inspirerande att se dessa techstartups ta fram framtidens klimatlösningar. Vi är den accelerator i Norden som har arbetat med flest startups inom climatetech och vi ser fram emot att få vara med och stötta och vägleda ännu fler klimat-bolag på deras resa från vision till verklighet”, säger Karin Ruiz, Stings ClimateTech Lead. Under det kommande halvåret kommer Hyggligt, tillsammans med ett gäng andra bolag i Accelerate ClimateTech, få tillgång till ett utbud av rådgivning, workshops, investerarträffar, kontakter och Stings community för att accelerera sina innovationslösningar. “Man ska inte behöva välja mellan ekonomisk lönsamhet och ett hållbart skogsbruk. Med hjälp av bildanalys och vår optimeringsmodell hjälper vi skogsägare att ställa om till ett hyggesfritt skogsbruk och samtidigt öka inkomsterna från avverkningen. Med hjälp av expertis, nätverk och resurser från Sting Accelerate ClimateTech, kommer vi leda skogsindustrins omställning mot ett hållbart skogsbruk.” säger Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt. **Läs mer i Stings pressrelease här:** [https://www.mynewsdesk.com/se/sting/pressreleases/innovativa-klimatloesningar-paa-agendan-naer-19-techstartups-antas-av-sting-3270741](https://www.mynewsdesk.com/se/sting/pressreleases/innovativa-klimatloesningar-paa-agendan-naer-19-techstartups-antas-av-sting-3270741) --- ### [Hyggligt beviljas medel från Visual Sweden för AI-driven bildanalys](https://www.hyggligt.se/press/hyggligt-beviljas-medel-fran-visual-sweden-for-ai-driven-bildanalys) *Uppdaterad: 2024-03-13* Genom Visual Sweden och Vinnova beviljas Hyggligt medel tillsammans med Linköpings universitet och NorthBit AB för ett projekt inom AI-driven bildanalys med syntetiska träningsdata för hyggesfri avverkning. Annoterad skog sedd ovanifrån. Hyggligt beviljas medel från innovationsinitiativet Visual Sweden med stöd från Vinnova för ett projekt tillsammans med Linköpings universitet och NorthBit AB inom AI-driven bildanalys för hyggesfritt skogsbruk. Projektet startar under våren 2024 och ska bidra till skapandet av en teknisk lösning som möjliggör en bättre avvägning mellan biologisk mångfald och ekonomi inom det hyggesfria skogsbruket. Projektet innefattar utveckling av en AI-modell som använder syntetiska träningsdata för att identifiera trädens egenskaper, som exempelvis trädslag, angrepp av granbarkborre, död ved med mera. Under projektet kommer fotorealistisk skog skapas i olika konfigurationer för att träna modellen på så stor variation av skog som möjligt. Informationen kommer sedan användas av en optimeringsmodell för att identifiera de mest fördelaktiga träden för avverkning, både i termer av ekonomisk avkastning och för bevarandet av biologisk mångfald. Jakob Pålsson, CTO och medgrundare av Hyggligt, samt projektledare för projektet, understryker betydelsen: “Lärdomarna och resultatet av projektet blir en viktig kugge i att göra hyggesfritt skogsbruk mer ekonomiskt lönsamt och avverkningsbesluten förankrade i perspektivet om biologisk mångfald. Tekniken kan i förlängningen förändra hur hållbart skogsbruk bedrivs i Sverige.” Visual Sweden är ett initiativ med bas i Östergötland, inriktat på att främja innovation och tillväxt inom området visualisering och bildanalys. --- ### [Hyggligt beviljas Vinnova-stöd för LiDAR-baserad trädanalys](https://www.hyggligt.se/press/hyggligt-beviljas-vinnova-stod-for-lidar-baserad-tradanalys) *Uppdaterad: 2025-11-03* Hyggligt har beviljats 500 000 kr från Vinnova för att utveckla teknik som automatiskt kan bedöma enskilda träds egenskaper direkt från LiDAR-data. Ett viktigt steg mot mer hållbart precisionsskogsbruk. Hyggligt har beviljats 500 000 kronor i finansiering från Vinnova inom utlysningen _Innovativa Startups 2025_. Med stödet kommer bolaget att vidareutveckla sin programvara för att, direkt från [LiDAR](/ordlista/lidar)-data insamlad med drönare, automatiskt kunna bedöma diameter, volym, vitalitet och kvalitet på enskilda träd i skogsbestånd. Projektet markerar en viktig milstolpe i Hyggligts arbete med att utveckla beslutsstöd för precisionsskogsbruk. Genom att öka precisionen i trädurvalet vid hyggesfria avverkningar kan tekniken bidra till förbättrad lönsamhet för skogsägare, samtidigt som biologisk mångfald bevaras och förenkla beslut i vilka träd som ska bevaras för framtiden. Vinnovas satsning på innovativa startups syftar till att främja svensk innovation och stärka hållbara affärsmodeller i tidiga utvecklingsfaser. --- ### [Hyggligt en del av Google Clouds startup-program](https://www.hyggligt.se/press/hyggligt-en-del-av-google-clouds-startup-program) *Uppdaterad: 2024-04-30* Google Cloud driver ett startup-program för innovativa techbolag som använder AI som en central del i sin produkt. Hyggligt har blivit utvalda att vara en del av programmet. Hyggligt har blivit utvalda som ett scale up-bolag och genom programmet Google for Startups Cloud Program kommer bolaget att få ta del av dels teknisk expertis från Google Cloud när det gäller utveckling av AI-tjänster, dels Google Clouds stora nätverk av experter och investerare. Programmet innebär också att Hyggligt får drygt 1 MSEK i Google Cloud credits som kan användas för bland annat utveckling av bolagets AI-modeller genom Google Clouds plattformar, samt att bolaget kan använda Google Clouds tekniska infrastruktur. Jakob Pålsson, CTO och medgrundare av Hyggligt säger att stödet från Google Cloud kommer att vara av stor betydelse: “En otroligt viktig komponent i vår programvara är våra AI-modeller och genom stöd från en av världens största aktörer inom AI och innovativ teknik kommer vi att kunna utvecklas snabbare och göra vår mjukvara ännu bättre.” --- ### [Hyggligt genomför framgångsrik avverkning med Hyggligtmetoden](https://www.hyggligt.se/press/hyggligt-genomfor-framgangsrik-avverkning-med-hyggligtmetoden) *Uppdaterad: 2023-12-19* Skördare av märket Ecolog som står stilla. I förgrunden en trave med tall. Stockholm, 2023-12-05 Hyggligt, ett innovativt startupföretag inom hyggesfritt skogsbruk, har framgångsrikt genomfört sin första avverkning med Hyggligtmetoden. Denna metod, en datadriven precisionsavverkning genom plockhuggning, kan revolutionera det hyggesfria skogsbruket. Avverkningen genomfördes åt Hyggligts pilotkund i Östhammar och inleddes under den sista veckan i november. Hyggligtmetoden använder laserdata, bildanalys och en optimeringsalgoritm för att bedöma varje träd i ett bestånd och fatta optimala avverkningsbeslut. Bolaget har också introducerat ett visualiseringsverktyg för skördarförare, vilket effektiviserar avverkningen och minskar avverkningskostnaderna. Föraren har med sig en display inne i skördaren som visualiserar de träd som ska avverkas. Programvaran är en typ av digital tvilling av skogen, som en version av Google Maps i 3D, fast med träd att avverka utmarkerade. Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt, understryker betydelsen för Hyggligt och svenskt skogsbruk: "Det här är en stor milstolpe för oss. Vi har nu verifierat att vårt visualiseringsverktyg för skördarförare fungerar och att det hjälper föraren att effektivt hitta rätt träd. Vår teknik kan revolutionera det hyggesfria skogsbruket och i förlängningen också hela det svenska skogsbruket." Hyggligt har genom avverkningen samlat in data som kommer att hjälpa bolaget att utveckla dess AI-modell och förbättra beslutsprocessen vid avverkning. Det kommer på sikt att stärka bolagets förmåga att erbjuda effektiva lösningar för varje skogsägares unika behov. Hyggligtmetoden tar hänsyn till flera parametrar för att maximera skogens volymtillväxt och öka den ekonomiska lönsamheten. Metoden främjar naturlig föryngring och ökar skogens skiktning, samtidigt som den tar hänsyn till markens produktionsförmåga. Nils Fagerberg, skogsforskare och delägare i Hyggligt, beskriver Hyggligt som ett "viktigt startup-initiativ med potential att revolutionera skogsbruket." Hyggligt strävar efter att hjälpa skogsägare genom en helhetstjänst för hyggesfritt skogsbruk, från analys och optimering till avverkning och virkesförsäljning. För mer information, kontakta Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt. [edith@hyggligt.se](mailto:edith@hyggligt.se) ### Om Hyggligt Hyggligt är en innovativ aktör inom skogsbruket, som driver förändring genom Hyggligtmetoden - hyggesfri, datadriven precisionsavverkning genom plockhuggning. Vi fokuserar på lönsamhet, biologisk mångfald och ökad kolinlagring och strävar efter att revolutionera svenskt skogsbruk. Besök [www.hyggligt.se](https://www.hyggligt.se) för mer information. Ladda ner bilder för medieanvändning: [https://drive.google.com/drive/folders/1IJUHPP0Ld9uJfmT7fHKas0sKcO1iQzNR?usp=sharing](https://drive.google.com/drive/folders/1IJUHPP0Ld9uJfmT7fHKas0sKcO1iQzNR?usp=sharing) --- ### [Hyggligt på Sting Demo Day 2024](https://www.hyggligt.se/press/hyggligt-pa-sting-demo-day-2024) *Uppdaterad: 2024-01-17* Hyggligt deltog på Sting Demo Day, det avslutande eventet för programmet Accelerate ClimateTech som bolaget deltagit i under hösten 2023. Den 16 januari deltog Hyggligt på eventet Sting Demo Day. På scenen var bland annat Hyggligts VD och medgrundare, Edith Heppich, där hon pitchade och presenterade bolaget inför över 100 investerare inbjudna av Sting. Eventet markerar slutet på programmet Accelerate ClimateTech som Hyggligt varit en del av under hösten 2023 och betyder att företaget nu tar “examen” som Stingbolag. “Tiden hos Sting har gått alldeles för fort, samtidigt känns det overkligt hur långt vi kommit som bolag på så kort tid! Vi är redo för nästa kapitel och siktar på att stänga vår första finansieringsrunda för att göra hyggesfritt skogsbruk enkelt, effektivt och lönsamt” säger Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt. Sting är en ledande incubator och accelerator i Norden som fokuserar på att främja tillväxten av tech-startups. Sting erbjuder företagare ett omfattande utbud av resurser, inklusive affärsutveckling, finansiering, mentorskap och nätverk, för att hjälpa dem att skala sina innovationer och lösa viktiga samhällsutmaningar. --- ### [Hyggligt rekryterar skogsforskaren Nils Fagerberg](https://www.hyggligt.se/press/hyggligt-rekryterar-skogsforskaren-nils-fagerberg) *Uppdaterad: 2023-10-17* Hyggligt säkrar en tung rekrytering i form av skogsforskaren Nils Fagerberg, specialiserad på hyggesfritt skogsbruk och optimering av individuella trädval i plockhuggning. Skogsforskaren Nils Fagerberg, jägmästare och universitetslektor på Linnéuniversitetet, rekryteras till Hyggligt. Han kommer främst bidra till utvecklingen av Hyggligts optimeringsmodeller för hyggesfritt skogsbruk och driva arbetet framåt med att ytterligare öka lönsamheten och hänsynen till klimatutsläpp och biologisk mångfald i Hyggligts skogsavverkningar. Nils Fagerberg går även in som ägare i bolaget. “Hyggligt är ett viktigt startup-initiativ som har potential att revolutionera skogsbruket. Tekniken öppnar upp för så många möjligheter och rätt utnyttjad kan den hjälpa till att fatta de optimala avverkningsbesluten för varje träd i skogen. Det är roligt att kunna vara med på ett hörn i det här arbetet.” säger Nils Fagerberg. Under 2022 disputerade Nils Fagerberg med en avhandling om kontinuitetsskogsbruk genom selektiv avverkning av individuella träd. I avhandlingen undersöktes hur plockhuggning som hyggesfri skötselmetod kan optimeras för att generera långsiktig och hög ekonomisk avkastning för skogsägare och samtidigt öka den biologiska mångfalden. “Vi är otroligt glada över att ha Nils ombord. Han kommer bidra stort till att ytterligare förbättra vår optimerings- och avverkningsmodell, men även tillföra viktig kompetens och erfarenhet generellt inom hyggesfria metoder.” säger Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt. Genom en optimerings- och avverkningsmodell för hyggesfritt skogsbruk hjälper Hyggligt skogsägare att minska klimatutsläpp, öka den biologiska mångfalden och maximera den ekonomiska avkastningen. Skogsägare kan ta del av en helhetstjänst för hyggesfritt skogsbruk, från analys och optimering av beståndet till avverkning och försäljning av virket. --- ### [Hyggligt säkrar investering från Forest Friends och ängelinvesterare](https://www.hyggligt.se/press/hyggligt-sakrar-investering-fran-forest-friends-och-angelinvesterare) *Uppdaterad: 2024-12-18* Stockholm, 2024-12-18 Hyggligt, ett innovativt startupbolag inom hyggesfritt skogsbruk, har framgångsrikt genomfört en andra investeringsrunda och nyemission. Investeringen, som uppgår till totalt 1.5 MSEK, kommer från investeringsfonden Forest Friends, som tidigare investerat i bolaget, och en erfaren ängelinvesterare. Forest Friends, en investeringsfond med specialinriktning mot innovativa lösningar inom skogssektorn, ökar nu sitt innehav i Hyggligt. Fonden, vars styrelse inkluderar branschveteraner som Leif Brodén, tidigare koncernchef för Södra Skogsägarna, och Lennart Eberleh, VD för Rottneros, ser fortsatt stor potential i Hyggligts innovativa metod för plockhuggning. "Detta kapital och våra investerares fortsatta förtroende är avgörande för vår fortsatta tillväxtresa. Forest Friends utökade investering och vår ängel-investerare ger oss inte bara finansiella muskler att skala upp verksamheten utan också djup branschkunskap.” säger Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt. Kapitaltillskottet kommer primärt att användas för vidareutveckling av Hyggligts optimeringslösning och visualiseringsverktyg samt förstärkning inom sälj och projektledning. ## Om Hyggligt Hyggligt är en innovativ aktör inom skogsbruket, som driver förändring genom Hyggligtmetoden - hyggesfri, datadriven precisionsavverkning genom plockhuggning. Företaget fokuserar på lönsamhet, biologisk mångfald och ökad kolinlagring och strävar efter att revolutionera svenskt skogsbruk. För mer information, kontakta Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt. [edith@hyggligt.se](mailto:edith@hyggligt.se) --- ### [Hyggligt utvalda till Swedish Climate Startup Map](https://www.hyggligt.se/press/hyggligt-utvalda-till-swedish-climate-startup-map) *Uppdaterad: 2024-02-07* Hyggligt är en av flera startups som valt ut och listas på Swedish Climate Startup Map. Hyggligt är en av de 508 startups som valts ut och listas på Swedish Climate Startup Map. Initiativet syftar till att lyfta innovativa startups som utvecklar tekniker och produkter som bidrar till den gröna omställningen. The Swedish Climate Startup Map hittas på [climatestartups.se](https://climatestartups.se). Projektet leds av Chalmers Ventures, Dalarna Science Park, Ignite Sweden, LEAD, SISP och Sting och delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Tillväxtverket, Vinnova och Energimyndigheten. --- ### [Hyggligt är finalister i Nordic Fe:male Invest Summit](https://www.hyggligt.se/press/hyggligt-aer-finalister-i-nordic-fe-male-invest-summit) *Uppdaterad: 2023-11-16* Hyggligt har blivit utvalda som 1 av 10 finalister i Nordic Fe:male Invest Summit! Som ett av 10 innovativa bolag med kvinnliga grundare har Hyggligt blivit utvalda som finalister och att pitcha på Nordic Fe:male Invest Summit. Evenemanget hålls i Malmö i slutet av november. Finalisterna kommer hålla i var sin pitch och bästa pitch har chansen att vinna 100.000 SEK. Pitchen från Hyggligt kommer hållas av Edith Heppich och Agnes Heppich, systrar och medgrundare av Hyggligt. Nordic Fe:male Invest Summit, som anordnas av Minc, är ett teknikevenemang som främjar mångfald och inkluderande i ekosystemet för startups och lyfter bristen på jämställdhet inom nordisk teknik. Pitchtävlingen är öppen för bolag som är minst 25% ägda av kvinnor/icke-binära, är registrerade i något av de nordiska länderna, är innovativa och har tillväxtpotential. Läs mer om Nordic Fe:male Invest Summit här: [https://nfis23.confetti.events/](https://nfis23.confetti.events/) --- ### [Jord & Skog: Företaget som använder AI-verktyg för centrerad plockhuggning](https://www.hyggligt.se/press/jord-skog-foretaget-som-anvander-ai-verktyg-for-centrerad-plockhuggning) *Uppdaterad: 2025-03-25* Jord & Skog, en tidning från Vimmerby Tidning och Västerviks-tidningen, uppmärksammar Hyggligt och vår användning av AI-verktyg för centrerad plockhuggning i ett reportage. “- Vi vill ge fler skogsägare möjlighet att bruka sin skog genom plockhuggning istället för traditionellt trakthyggesbruk. Det gör vi genom att använda ny teknik i form av datainsamling med drönare tillsammans med den senaste forskningen om optimering av plockhuggning.” Säger Edith, VD på Hyggligt. I artikeln beskrivs hur Hyggligt använder laserdata, bildanalys och algoritmer för att hjälpa skördarförare att fatta beslut vid hyggesfria avverkningar. Denna metod möjliggör precisionsavverkning som är både ekonomiskt lönsam och hållbar för skogsägare. Läs hela artikeln i Jord & Skog här: [Jord & Skog, 20 mars 2025](https://etidning.vimmerbytidning.se/p/bilaga-64/2025-03-20/a/har-ar-foretaget-som-anvander-sig-av-ai-verktyg-for-centrerad-plockhuggning/2311/1873973/61584637) För mer information om vår metod för plockhuggning, besök vår sida om [Hyggligtkonceptet](/hyggligtkonceptet). --- ### [Länsposten: Ny teknik ska få fler att avverka hyggesfritt](https://www.hyggligt.se/press/lansposten-ny-teknik-ska-fa-fler-att-avverka-hyggesfritt) *Uppdaterad: 2024-04-25* Länsposten, en tidning i Örebro län, träffade Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt, som berättar om Hyggligt och tekniken bakom. Länsposten, en tidning i Örebro län, intervjuade Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt där hon berättar om hur företaget startade, hur första avverkningen gick och vilka bestånd som lämpar sig för hyggesfritt skogsbruk. Reportaget går att läsa i sin helhet på lansposten.se: [Länsposten: Ny teknik ska få fler att avverka hyggesfritt](https://lansposten.se/2024/04/24/ny-teknik-ska-fa-fler-att-avverka-hyggesfritt/) --- ### [Marknad Örebro: Hyggligt handlar om skogsbruk på ett nytt sätt](https://www.hyggligt.se/press/marknad-orebro-hyggligt-handlar-om-skogsbruk-pa-ett-nytt-satt) *Uppdaterad: 2025-03-07* Marknad Örebro, en tidning i Örebro län, träffade Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt, som berättar om Hyggligt och tekniken bakom. Marknad Örebro intervjuade Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt, om företagets resa och Hyggligts innovativa metod för hyggesfritt skogsbruk. Edith berättar hur Hyggligt startades som en familjeidé och hur teknik – med hjälp av drönare, laser och avancerade algoritmer – möjliggör ett mer selektivt skogsbruk. Vi gör ett urval och tar ut vissa träd, istället för att avverka allt. På så sätt förblir marken alltid skogbevuxen, säger Edith. Hon beskriver också hur intresset från privata skogsägare ökar och hur debatten kring skogsbruket förändras. Hela artikeln finns att läsa här: [https://www.e-magin.se/latestpaper/06f6d09h/paper#/paper/rb6x01d0/1 ](https://www.e-magin.se/latestpaper/06f6d09h/paper#/paper/rb6x01d0/1) --- ### [NA: De kan bli årets mest lovande kvinnliga företagare](https://www.hyggligt.se/press/na-de-kan-bli-arets-mest-lovande-kvinnliga-foretagare) *Uppdaterad: 2024-02-25* I veckan intervjuades Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt, av NA (Nerikes Allehanda) i samband med Ediths nominering som årets Frodastipendiat. Hon är en av fem som tävlar om att bli Framtidens kvinnliga företagare 2024, ett stipendium som delas ut av företaget Froda. Edith intervjuades tillsammans med Janna Naser (Alga insulation), som också är nominerad till stipendiet, då de båda är uppväxta i Närke. _“Edith Heppich, 29 år, har grundat Hyggligt tillsammans med sina trillingsyskon och respektive. Med hjälp av digital teknik vill de göra hyggesfritt skogsbruk, där man väljer ut vilka träd man ska ta ner i stället för att kalhugga, rationellare och mer lönsamt.”_ _“– Vi har fått ett bra gensvar från skogsnäringen. Vi kan erbjuda ett alternativ som saknas i dag, säger Edith Heppich.”_ Artikel publicerad den 23 februari 2024 och går att läsa i sin helhet här: [https://www.na.se/2024-02-23/de-kan-bli-arets-mest-lovande-kvinnliga-foretagare](https://www.na.se/2024-02-23/de-kan-bli-arets-mest-lovande-kvinnliga-foretagare) --- ### [Pilotprojekt med Svenska kyrkan i Luleå stift](https://www.hyggligt.se/press/pilotprojekt-med-svenska-kyrkan-i-lulea-stift) *Uppdaterad: 2025-05-20* Med egenutvecklad hård- och mjukvara har Hyggligt genomfört en lyckad plockhuggning på en av Svenska kyrkans skogsfastigheter. Projektet blev även ett kvitto på att mjukvaran för positionering och visualisering är ett effektivt verktyg i precisionsskogsbruket. En skog med höga träd, spridda fallna grenar och snöfläckar på marken under ett mjukt, gyllene ljus. Under våren har Hyggligt genomfört ett pilotprojekt på en av Svenska kyrkan i Luleå stifts skogsfastigheter. Målet var att vidareutveckla Hyggligtkonceptet som helhet, med datainsamling från drönare, analys av träden på individnivå, avverkningsplanering enligt metoden centrerad plockhuggning, och slutligen skördarförarstöd i form av ett egenutvecklat positioneringssystem och visualisering med syftet att rätt träd avverkas enligt planen. Enligt den forskningsbaserade metoden centrerad plockhuggning, vilket är en form av höggallring, beräknas och anpassas avverkningsbesluten för att optimera skogens värdetillväxt. Träd att avverka beräknas utifrån algoritmer som tar hänsyn till trädens konkurrens om resurser, trädslag, virkeskvalité, aktuella virkespriser och skogsägarens räntekrav. Det blir därför viktigt att avverkningsplanen följs och att rätt träd avverkas. Det som gjort projektet och avverkningen unik är den tekniska lösningen, där skördaren och aggregatets position visualiseras i skördardatorns kartprogram, utan fördröjning och med en felmarginal på ett par decimeter. Genom att kombinera egenutvecklad hårdvara med mjukvara för visualisering och kartstöd direkt i skördardatorn, har skördarförarna ett tydligt och tidseffektivt hjälpmedel för att identifiera rätt träd att avverka. “Vi har fått väldigt bra respons från förarna. Bara det i sig är en milstolpe för oss. Vi upplever att förarna lärde sig köra effektivt enligt vår plan och mjukvara nästan direkt, trots att en av dem dessutom aldrig genomfört en plockhuggning tidigare.” säger Jakob Pålsson, CTO och medgrundare av Hyggligt. Projektet genomfördes i ett bestånd dominerat av gran i Råneå, Luleå kommun och drivningskostnaden var ungefär i nivå med en andragallring. Läs mer här: [https://www.svenskakyrkan.se/luleastift/nyheter/pilotprojekt-med-ny-teknik](https://www.svenskakyrkan.se/luleastift/nyheter/pilotprojekt-med-ny-teknik) ### Om Hyggligt Hyggligt är en innovativ aktör inom skogsbruket, som driver förändring genom Hyggligtmetoden - hyggesfri, datadriven precisionsavverkning genom centrerad plockhuggning. Företaget fokuserar på lönsamhet, biologisk mångfald och ökad kolinlagring och strävar efter att revolutionera svenskt skogsbruk. För mer information, kontakta Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt. [edith@hyggligt.se](mailto:edith@hyggligt.se) --- ### [Propel Capital investerar i Hyggligt](https://www.hyggligt.se/press/propel-capital-investerar-i-hyggligt) *Uppdaterad: 2023-09-29* Som en del av acceleratorn Sting investerar Propel Capital 0.5 MSEK i Hyggligt för att accelerera tillväxten i bolaget. Hyggligt har blivit utvalt som ett av fem bolag att vara en del av Sting Accelerate ClimateTech, en del av Stings nya Climate Action-satsning där bolagen har möjlighet att ta del av en investering på 0.5 MSEK från Propel Capital för att accelerera sina innovationslösningar. Under det kommande halvåret kommer Hyggligt, förutom investering från Propel Capital, få tillgång till ett utbud av rådgivning, workshops, investerarträffar, kontakter och Stings community. Propel Capital är en investerare nära knuten till inkubatorn Sting och är en attraktiv plattform för att hitta partners och dela erfarenheter med andra investerare i deras stora portfolio och nätverk av tillväxtbolag. “Man ska inte behöva välja mellan ekonomisk lönsamhet och ett hållbart skogsbruk. Med hjälp av bildanalys och vår optimeringsmodell hjälper vi skogsägare att ställa om till ett hyggesfritt skogsbruk och samtidigt öka inkomsterna från avverkningen. Med hjälp av expertis, nätverk och resurser från Sting Accelerate ClimateTech, kommer vi leda skogsindustrins omställning mot ett hållbart skogsbruk.” säger Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt. Hyggligt erbjuder skogsägare en optimeringslösning för hyggesfritt skogsbruk för att minska klimatutsläppen, öka den biologiska mångfalden och maximera skogsägarnas ekonomiska lönsamhet. --- ### [Skogsaktuellt: Ny teknik ska utveckla det hyggesfria skogsbruket](https://www.hyggligt.se/press/skogsaktuellt-ny-teknik-ska-utveckla-det-hyggesfria-skogsbruket) *Uppdaterad: 2023-12-21* Branschtidningen Skogsaktuellt var på besök hos oss i skogen under vår första avverkning med Hyggligtmetoden. Skärmdump på Skogsaktuellts artikel om Hyggligt. Under vår första avverkning med Hyggligtmetoden var branschtidningen Skogsaktuellt på besök för att titta hur det gick och ta reda på mer om Hyggligt. Intervjuade blev Erik från oss på Hyggligt, skördarföraren Johan från Krycklinge Skog AB och skogsägaren Anders. _“Laserdata, bildanalys och algoritmer ska hjälpa skördarföraren med trädvalet vid hyggesfria avverkningar. Startupföretaget Hyggligt Skogsbruk AB utvecklar en ny metod för plockhuggning som man menar att det finns en stor marknad för. Skogsaktuellt var på plats vid det allra första avverkningsuppdraget.”_ Reportaget går att läsa på skogsaktuellt.se: [Skogsaktuellt: Ny teknik ska utveckla det hyggesfria skogsbruket](https://www.skogsaktuellt.se/artikel/2234178/ny-teknik-ska-utveckla-det-hyggesfria-skogsbruket.html) --- ### [Tillväxt: "Vi vill hjälpa skogsägare att ställa om till hyggesfritt"](https://www.hyggligt.se/press/tillvaxt-vi-vill-hjalpa-skogsagare-att-stalla-om-till-hyggesfritt) *Uppdaterad: 2024-09-12* Handelsbankens kundtidning Tillväxt träffade Edith för att prata om utmaningar och lösningar i det hyggesfria skogsbruk och dess lönsamhet. _"En utmaning med hyggesfritt skogsbruk är att få lönsamhet. Svensk forskning och artificiell intelligens ökar chanserna att snabbt välja de ekonomiskt rätta träden att avverka."_ Tillväxt, Handelsbankens kundtidning, träffade Edith Heppich, VD och medgrundare av Hyggligt för ett reportage om bolaget och hur Hyggligt ser på lönsamheten och andra utmaningar inom det hyggesfria skogsbruket i Sverige. _”– __Vi vill hjälpa skogsägare att ställa om till hyggesfritt skogsbruk. Därför erbjuder vi hela kedjan inklusive att hitta entreprenörer och sälja virket__, säger Edith Heppich.”_ Hyggligt och Handelsbanken anordnar även en gemensam skogsträff under september. Skogsträffen är för Handelsbankens kunder och skogsägare och med fokus på hyggesfria avverkningsmetoder och hur man som skogsägare kan få god ekonomi i ett hyggesfritt skogsbruk. Reportaget går att läsa i sin helhet här: [Tillväxt, nummer 3, 29 augusti 2024](https://tillvaxt.prenly.com/p/tillvaxt/nr-3-2024/r/5/8-9/6771/1517089)